Skip to main content

BIO-X projekt klara: Tre skilda angreppssätt för att minska vårdrelaterade infektioner

Nyhet   •   Maj 26, 2016 12:54 CEST

Effektivare byte av urinkateter, antibakteriella material som underlättar sårläkning, en snabb metod för att diagnostisera sepsis – tre olika sätt att bemöta en av vårdens största utmaningar. Projekten inom BIO-X-utlysningen Vårdrelaterade infektioner är på väg att summeras.

År 1944 började det nya undermedlet penicillin att distribueras till de allierades militärläkare. Framtidstron var stor – snart skulle inte bara axelmakterna vara besegrade, utan även de sjukdomsalstrande bakterier som alltid plågat mänskligheten.

Men nu, 68 år senare, måste vi dessvärre konstatera att bakterierna var en svårare fiende än vi kunde ana. Läget förvärras av global fattigdom och smittspridning i en värld där rörligheten har ökat. Men allra mest skada har orsakats av överanvändningen av antibiotika – något som har lett till utvecklingen av resistenta stammar.

Var tionde patient drabbad
Ett centralt problem i den antibiotika-kris vi står inför är vårdrelaterade infektioner, där smittkällan ofta är resistenta bakterier. I vårt hygieniska Sverige upptas var tionde sjukhusbädd av patienter med någon form av infektion som de drabbats av under sin kontakt med vården – något som leder till cirka 1 500 dödsfall per år och miljardkostnader för sjukvården. Ännu värre är det naturligtvis i fattigare länder. Världen över pågår en ständig kamp mot de resistenta bakterierna, en kamp som vi faktiskt kan förlora. Det finns då en reell risk att vi kastas tillbaka till en värld som den före 1944 – där difteri och syfilis härjade och där unga, starka människor kunde dö av sårinfektioner och lunginflammation.

Av den anledningen var det knappast förvånande att 2012 års BIO-X utlysning, Vårdrelaterade infektioner, möttes av stort intresse när den öppnades. För första gången på flera år vände man sig både till små och medelstora företag samt till personal inom akademin eller på sjukhus och vårdinrättningar. Det som efterlystes var ”nya produkter och tjänster som kan hindra utbrott av vårdrelaterade infektioner, bl.a. genom upptäckt av smittkällor i ett mycket tidigt skede”. I februari hade Uppsala BIO fått in 35 förslag och av dessa fick slutligen tre stycken dela på sex miljoner för att vidareutveckla sina idéer – se separata intervjuer.

Våren 2016 kan Erik Olaisson på Uppsala BIO konstatera att det var tre värdiga projekt som valdes ut i 2012 års utlysning:

– Allting kring dessa tre projekt har varit väldigt spännande, även om vi vet att alla medicinska innovationer inte håller hela vägen när de möter verkligheten utanför utvecklingslabbet. Men när det gäller BIO-X kan vi konstatera att alla projekt har tagit sig framåt, trots att de har utgick från väldigt olika startpunkter. Och det är ju det som är själva vitsen med BIO-X: att hjälpa innovatörerna att ta sig från en punkt till nästa där det är möjligt att söka pengar igen, till exempel från Vinnova, från affärsänglar eller från intresserade industriföretag.

Bättre metod att sätta urinkateter

Christopher Holmström, sjuksköterska från Västerås, har tagit fram en metod för minska smärta, slemhinneskador samt infektionsrisk då man sätter urinkateter.

– Man ber patienten ta ett djupt andetag, och sedan torr-drar man katetern ur urinröret; det är ungefär som att dra ut en spikklubba! säger Christopher Holmström, sjuksköterska. Hans BIO-X projekt föddes ur en stark känsla av att det måste finnas bättre lösningar än dagens, där bruket av urinkateter är förknippat med obehag, smärta och kraftigt ökad risk för urinvägsinfektioner. Problemen gäller framför allt män, eftersom deras urinrör är fem gånger längre än kvinnors.

På urinkatetrar som fått sitta ett tag bildas kristaller på ytan. Den ojämna ytan river upp slemhinnan, ger upphov till ”taggtrådskänsla” och skapar en grogrund för bakterier. När beläggningen är särskilt kraftig kan patienten även drabbas av kramp som gör att katetern fastnar. Christopher Holmström satt och kämpade med ett sådant fall då han började fundera:

– Jag tänkte ’varför inte spola koksalt genom urinröret när jag drar ut katetern, precis som när jag sätter in den?’ Helt plötslig sa det bara svisch!

Med hjälp av en urologkollega kunde Christopher Holmström konstatera vad det är som händer: när koksaltlösningen träffar de ringmuskler som reglerar urinröret öppnar de sig snällt och släpper taget om katetern.

CE-märkning viktigt steg
Genom lokala affärsutvecklare i Mälardalen fick Christopher Holmström kontakt med Uppsala BIO och gjorde en första ansökan som han sedan fick hjälp med att förädla steg för steg. Inom ramarna för BIO-X projektet har han startat företaget Catheasy och tillsammans med partners tagit fram ett medicinskt hjälpmedel som ska minska risken för skador på urinröret. Klinisk validering inleddes våren 2015 och nu är den stora utmaningen att få till stånd den CE-märkning som krävs för att hjälpmedlet ska få användas på sjukhus.

Det är tufft att ta de sista stegen in i sjukvårdssystemet, men Christopher Holmström är väldigt tacksam för den support som Uppsala BIO har gett. Själva ansökningsförfarandet, där en kortfattad idé förädlas i samarbete med coacherna, kallar han ”ett lysande system”. Som distriktssjuksköterska utan forskningserfarenhet klev han in i en främmande värld, men mötte bara prestigelöshet och ett fokus på nytta och bärkraft hos idéerna.

– Uppsala BIOs metoder och förhållningssätt – det är det som har gjort det hela möjligt! Oavsett hur det går till slut, har jag fått lära mig otroligt mycket.

Mindre risk för infektioner i operationssår

Peter Löwenhielm, disputerad ingenjör och polymerforskare, har tillsammans med forskare vid KTH tagit fram ett slags gel som minskar risken för sårinfektioner efter kirurgiska ingrepp.

Peter Löwenhielm menar att en livskraftig medicinsk produktidé bygger på två saker: dels ska den minska lidandet för andra människor, dels ska den passa in i sitt sammanhang, det vill säga vårdens vardag. Insikterna och idéerna bakom hans BIO-X-innovation föddes när han deltog som projektledare i det Vinnova-stödda projektet IMI (Innovation mot Infektion) och mötte personalen i vården. Han märkte också att han kände sig hemma i den kliniska miljön:

– Jag känner framför allt en fascination inför kirurgi. När jag får vara med för att lära mig mer om tekniken kan jag stå och observera i flera timmar för att snappa upp allt kirurgerna gör. Jag tröttnar aldrig!

BIO-X-projektet inriktar sig på ett riskfyllt moment i samband med kirurgi, nämligen när ihopsydda såröppningar ska läka ihop. Man räknar med att cirka 1/6 av alla vårdrelaterade infektioner uppstår i operationssår. Det första dygnet är det mest kritiska; det är då det avgörs om det är bakterierna eller immunförsvaret som är herre på täppan. Innovationsprojektet har namnet ”Antibakteriella och biokompatibla polymerer för att motverka infektioner vid operationssår.” Enkelt förklarat handlar det om en hydrogel som t.ex. kan appliceras på sårytor för att skydda dessa mot bakterier.

– Det kan ses som en teknologiplattform som kan anpassas till olika tillämpningar – ett komplement till dagens metoder, säger Peter Löwenhielm.

Just nu är Peter Löwenhielm lite omtumlad av vart BIO-X-utlysningen har tagit honom.

– När jag först såg utlysningen tänkte jag ”Undrar vad är det för människor som håller på med sånt där?”. Och nu är jag en del av det med en chans att förverkliga mitt eget projekt!

Han tycker att Uppsala BIO har ett ansökningssystem som hjälper fram idéer som annars kunde drunkna bland förslagen från ”dem som är bäst på att skriva ansökningar”.

– Här börjar man med att först fokusera på själva idén, och sedan får man hjälp att förklara den närmare och bygga upp ansökan så att den innehåller mer och mer.

Snabbare diagnos av blodförgiftning – sepsis

Aman Russom, KTH-professor i nanobioteknologi, har skapat en analysplattform för snabb diagnostik vid misstänkt blodförgiftning.

Aman Russom tycker att BIO-X utlysningen Vårdrelaterade infektioner kom i rätt ögonblick då han ser antibiotikaresistens som ett av de stora hoten mot mänskligheten.

– Här i Skandinavien är vi duktiga på att vara restriktiva med att ordinera antibiotika, men det räcker inte med att sitta här uppe och tro att man har koll på läget, säger han och förklarar att för varje andetag vi tar, så dör en människa någonstans av blodförgiftning – sepsis.

Sepsis är ett tillstånd där en infektion har blivit så allvarlig att immunförsvaret tappar kontrollen, bakterier börjar sprida sig i kroppen och en livsfarlig inflammatorisk reaktion utlöses. När en person kommer in med tecken på sepsis, till exempel hastigt ökande feber och yrsel, gäller det att agera snabbt. För det första måste vårdpersonalen få klarhet i om det verkligen är sepsis, för det andra måste de veta vilken bakterie det är som har orsakat den. Innan man har den informationen behandlas patienten med någon typ av bredspektrumantibiotika. Dessa slår mot de flesta bakterietyper men kan ge allvarliga biverkningar – något som gör det svårt att behandla aggressivt, med hög dos.

Metoden som används inom dagens sjukvård för att påvisa bakterier i blodet är odling på platta med näringslösning. På detta vis kan man påvisa en så liten mängd som en bakterie per milliliter blod, men det kräver minst 8 timmar i värmeskåp innan man får användbar information. Genom att använda nanoteknik, vilken omfattar ett chip med kanaler som är mindre än ett hårstrå, kan Aman Russom och hans kolleger kraftigt reducera den tiden.

– Vi har kommit på ett system som ger viss information mycket tidigare. Efter två timmar får vi en indikation om det finns bakterier eller inte, och efter fem timmar har vi fått ett definitivt svar, säger Aman Russom som spår att tekniken snart kommer att påverka behandlingsrutinerna vid landets sjukhus; samarbete pågår med ett flertal kliniker.

Aman Russom har uppskattat BIO-X processen och kallar den ”fantastisk”, även om den kräver mycket arbete:

– Vår coach har gett oss ett nytt, mer produktionsinriktat tänkesätt – för oss som akademiker har det varit otroligt värdefullt, säger Aman Russom som tycker att Uppsala BIOs personal verkligen lägger ned mycket tid och kraft för att ge support åt projekten.

Mer om övriga BIO-X projekt i andra portföljer: 
http://www.bio-x.nu/bio-x-projects/

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera