UNT Debatt 23 jan 2010: "Husen måste byggas om"

Text ur UNT 23/1 2010. Läs och kommentera artikeln på unt.se.
 

Det behövs ett nationellt beslut om hur rekord­årens bostäder ska hanteras för att kunna uppfylla nutidens krav på miljö och hållbarhet. Våra hyresgäster ska inte behöva betala för hela den samhällsnytta arbetet medför, skriver Åsa ­Hedenberg och Peter Nordgren. 

 
I Uppsala står Uppsalahem inför samma utmaning som bostadsbolag i många städer runt om i Sverige: en stor del av bolagets bostäder är byggda under rekordåren 1961-1975 och behöver nu byggas om.
 
Av våra 13 000 bostäder kommer 4 000 att behöva förnyas inom de kommande 15 åren.
 
När vi tidigare byggt om bostäder byggda före 1960 har de boende inte fått hyreshöjningar som motsvarar kostnaden för ombyggnaden, utan kostnaden har fördelats på alla bostäder i bolaget. Rekordårens bostäder är alltför många och ska förnyas under en alltför snäv tidsram och med alltför många nya krav, för att detta ska vara möjligt. Det finns inte längre tillräckligt med bostäder att fördela kostnaden på. De flesta delar i ett hus har en livslängd på mellan 40 och 50 år, och att byta ut dessa innan livslängden närmar sig sitt slut är inte ekonomiskt försvarbart. Investeringen ska då betalas under kortare tid, vilket ger hög­re hyror.
 
Det har inte funnits någon anledning att bygga om rekordårens hus tidigare, men nu står många bostadsbolag i hela Sverige inför uppgiften att förnya en stor volym bostäder.
 
Det är också bekymmersamt att det stora förnyelsebehovet sammanfaller med att det i många städer åter råder bostadsbrist. I Uppsala är det cirka 60 000 personer som det senaste året har önskat behålla sin plats som bostadssökande hos Uppsalahem, och vi behöver fortsätta bygga nya bostäder för att möta behovet. Det är en svår balansgång, finansiellt och tekniskt, att bygga om samtidigt som vi bygger nytt.
 
Rekordårens bostäder byggdes i enlighet med en politiskt fastställd plan, i en tid då bostadsbristen var stor. De skapades för att möta de behov som dåtidens samhälle ställde på bostäder, men drygt 40 år senare har vi andra förväntningar och behov som inte möts av den tidens standard.
 
Att bara återställa till dåtidens nivå är inte hållbart på längre sikt. Vi måste förnya bostäder och bostadsområden till nutidens och framtidens standard, och samtidigt lösa andra samhällsproblem.
 
I dag ställer hyresgäster och myndigheter krav på bättre ljudisolering, bättre brandskydd och bättre tillgänglighet. Energi- och miljöfrågor har också stort fokus vid ny- och ombyggnad. Nyproducerade bostäder behöver cirka en tredjedel av den energi som de äldre bostäderna drar och vid ombyggnad måste energiförbrukningen sänkas med femtio procent. Hela samhället tjänar därför på förnyelsen. Framtidens bostadsområden måste vara långsiktigt miljömässigt hållbara både ur boendemiljö- och energiperspektiv.
 
Vi vill bidra till att skapa områden med blandade upplåtelseformer och olika hustyper där det finns förutsättningar för människor med olika bakgrund att bo och trivas tillsammans. Så skapar vi socialt hållbara boendemiljöer.
 
Uppsalahem har antagit utmaningen att bygga om rekordårens bostäder, och vi har valt ett långsiktigt hållbart spår. Många beslut är dock svåra att ta, men vi anser att vi har ett ansvar både för dagens och för morgondagens hyresgäster. Vi behöver därför­ våra nuvarande hyresgästers förståelse för kraven på förnyelse och den nödvändiga långsiktighet vi i dag arbetar efter. Däremot bör inte våra hyresgäster behöva betala för hela den samhällsnytta arbetet medför.
 
En gemensam vision för hur staden kan förnyas behövs, där infrastruktur och bostadsområdets funktion beskrivs. Fler aktörer behöver bidra så att kraven möts på bästa sätt och det kommer att krävas kompromisser. Bostadsbolag, politiker, kravställare och hyresgäster behöver samarbeta, då målet inte är till enskilds vinning - utan en nödvändighet för samhällets utveckling.
 
Det behövs i dag ett långsiktigt nationellt beslut från våra förtroendevalda för hur rekordårens bostäder ska hanteras. Dessa 1,4 miljoner bostäder byggdes under åren 1961-1975 och kommer att ta minst lika lång tid, det vill säga drygt tre mandatperioder, att rusta upp. Ju längre vi skjuter upp beslutet desto större blir volymen vi måste åtgärda.
 
Åsa Hedenberg, vd Uppsalahem
Peter Nordgren, styrelseordförande Uppsalahem
UNT 23/1 2010