Att röra på sig - kan det minska stressen?

När och hur är fysisk aktivitet bra behandling av utmattningssyndrom?
Kan man dansa sig ur stress? Hur hittar man som patient motivationen att bibehålla fysisk aktivitet? Dessa frågor stod i fokus när Stressforum arrangerade höstens första seminarium den 21 september.

Medicin mot en stressad hjärna

Lars-Gunnar Gunnarsson, neurolog och verksamhetschef vid Arbets- och miljömedicinska kliniken, redovisade senaste nytt från forskningsfronten kring stress och psyko-neuro-immuno-endokrina systemet.

Vår fantastiska hjärna skapar möjlighet för oss att anpassa oss till det situationen kräver genom tillväxten av nervceller, den sk neuroplasticiteten och genom plasticiteten i hjärnans strukturella förgreningar mellan nervceller. Vid födseln har vi 2500 synapser per nervcell, vid 2-3 års ålder ca 15000 – och vid vuxen ålder har vi genom våra erfarenheter ”valt ut” ca 7500 synapser som är värda att spara. Genom träning ökar vi på nya nervceller i de områden av hjärnan som är relevanta för uppgiften.

Till exempel har en taxichaufför i London en tillväxt av nervceller i tinningloben – där han/hon har sin karta över staden.
Långvarig och intensiv stress minskar hjärnans plasticitet. Synapserna minskar, grenverket av nerver utarmas, nervceller dör i högre utsträckning och antalet nya nervceller minskar.
Men fysisk aktivitet är ett bra motmedel mot stressens negativa effekter på hjärnan.

- All fysisk aktivitet är av värde, men för optimal stimulering av hjärnan ska aktiviteten gärna utövas i vår fria natur, sa Lars-Gunnar Gunnarsson.
Han berättade också om Socialstyrelsens uppgradering av fysisk aktivitet som behandling vid ångest och depression
- Fysisk aktivitet är ett utmärkt alternativ till behandling med KBT och antidepressiv medicinering, sa Lars-Gunnar Gunnarsson.

En diagnos med bra prognos om patienten får rätt hjälp

Kristina Glise, Överläkare vid Institutet för Stressmedicin i Göteborg, har lång erfarenhet av patienter med utmattningssyndrom. Av de 600 patienter som besökt mottagningen följer hon och kollegorna 350 personer med tester och provtagning upp till 18 månader.

- Det handlar om en bespottad symtomdiagnos, om svårt sjuka individer med ett stort lidande som är utlämnade till oss. De har en upplevd livskvalitet som kan jämföras med patienter med svår hjärtsvikt och upplever energibristen, de kognitiva störningarna och stresskänsligheten som jobbigast, säger Kristina Glise.
Läs mer om hur dans kan hjälpa stressade flickor