Betydelsefull forskning kring tvångssyndrom

Tvångssyndrom är en psykiatrisk åkomma som drabbar 1-2 procent av befolkningen. Den blir ofta kronisk och kan medföra en betydande nedsättning av social funktion och livskvalitet. Forskare Mats Humble vid Region Örebro län har i sin doktorsavhandling tagit fram en mer lättanvänd skattningsskala vid diagnos av tvångssyndrom.

– Den skattningsskala vi utvecklat och testat heter Brief Obsessive Compulsive Scale (BOCS) och visade sig vara klart lättare att använda än tidigare mest använda skala. Den hade god förmåga att särskilja patienter med tvångssyndrom bland patienter med olika andra psykiska besvär, och kan också användas för att mäta förbättring i samband med behandling av tvångssyndrom, säger Mats Humble överläkare vid Region Örebro läns psykiatriska akut- och heldygnsvård och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

För att få diagnosen tvångssyndrom ska tvångstankar eller tvångshandlingar uppta minst en timme per dag. Det innebär stora påfrestningar och resulterar i nedsatt funktion i vardagslivet. Det finns två behandlingar som har effekt vid behandling av tvångssyndrom och det är läkemedelsbehandling och kognitiv beteendeterapi.

Bättre läkemedelsbehandling av tvångssyndrom

I sin forskning har han även undersökt om det går att förbättra läkemedelsbehandling av tvångssyndrom genom att göra biokemiska analyser. En förhoppning var att förstå mera om de neurokemiska mekanismerna för tvångssyndrom och läkemedelsbehandlingen. Både utifrån den önskade effekten och de oönskade effekterna, biverkningarna.

– Våra biokemiska mätningar av serotonin i blod hade troligen mera samband med kroppslig ohälsa än med läkemedelseffekten i hjärnan. Mätningarna av hormonet oxytocin visade sig däremot ha mycket intressanta men svårtolkade samband med vilka patienter som förbättrades av läkemedelsbehandlingen.

Biokemiska fynd

Forskningen visade att oxytocin även hade samband med sexuella biverkningar av serotoninaktiva antidepressiva medel. Den mest typiska sexuella biverkningen av dessa medel är att orgasm eller utlösning blir fördröjd. För vissa män kan detta vara en önskvärd effekt, men i andra fall blir det ett problem. En annan biverkan är att intresset för sex kan minska.

– Vi var faktiskt först i världen med att undersöka närmare hur oxytocinsystemet påverkas av antidepressiva medel hos människor. Eftersom vi vet att hormonet oxytocin spelar med i sexuella funktioner, har man redan tidigare misstänkt ett samband mellan oxytocin och sexuella biverkningar av serotoninaktiva antidepressiva medel. Andra forskare har antagit, baserat på djurförsök, att dessa skulle kunna förklaras av ett underskott av oxytocin, men vår studie som är gjord på människor visade högre oxytocin hos dem som hade mest sexuella biverkningar.

Sjukskrivning är vanligt

Många av de som lider av tvångssyndrom får aldrig hjälp med sin diagnos och de lider i det tysta. Så mycket som upp till 80 procent får troligtvis aldrig någon behandling för sitt tvångssyndrom. Eftersom många av patienterna är sjukskrivna eller på andra sätt funktionsnedsatta kan förbättrad behandling bli samhällsekonomiskt betydelsefull.

– Det rör sig ju om ganska många i samhället som har dessa problem, och vi vet att de ofta drar sig för att söka hjälp. Vi vet dessutom att de i vården ofta får otillräcklig hjälp, bland annat därför att man inte förstått vilken sorts problem de har.

Fortsatt forskning om läkemedelsbehandling

Mats Humbles biokemiska fynd kan vägleda fortsatt forskning om läkemedelsbehandling av denna svårbehandlade åkomma.

– Jag har ett förslag på en för psykiatrin ny typ av läkemedel som skulle kunna testas. När det gäller oxytocin har man tidigare försökt öka aktiviteten av detta hormon för att motverka tvångssyndrom. Det har dock inte lett till någon som helst förbättring. Våra resultat kan tolkas som att det vore bättre att försöka minska aktiviteten. Det finns läkemedel som kan göra det, men de har inte testats på psykiatriska patienter.

Kort fakta om serotonin och oxytocin

Serotonin: en av hjärnans viktigaste signalsubstanser som är inblandad i vår känsloreglering. Påverkar bland annat aggressivitet, sexualitet, ångestnivå och stämningsläge, men även temperaturreglering. Finns även i mag-tarmsystemet och i blodet, där det ansamlas i trombocyter så kallade blodplättar.

Oxytocin: ett hormon som produceras i hjärnan, hypothalamus, och skickas ut i blodet från hypofysen. Mest kända effekter är att det behövs för att dra ihop livmodern i samband med förlossningar och för att sätta fart på mjölken i samband med amning. Fungerar även som signalsubstans inom hjärnan och har där en viktig roll för sociala funktioner och relationer samt i samband med sexuell aktivitet.

För mer information kontakta

Mats Humble

Överläkare vid Region Örebro läns psykiatriska akut- och heldygnsvård
Tel: 076 - 112 56 53
Mail: mats.humble@regionorebrolan.se