Dans får flickorna att må bättre

Idag är den psykiska ohälsan bland tonårsflickor alarmerande hög. Forskare Anna Duberg vid Universitetssjukvårdens Forskningscentrum, Region Örebro län, har i sin avhandling undersökt effekter och upplevelser av regelbunden dansträning i åtta månader. Studien visade att dansen upplevdes som en fristad från vardagens stress för de deltagande flickorna.

– Så höga siffor för tonårsflickor som mår dåligt har det inte varit i sen Folkhälsomyndigheten började mäta skolbarns hälsovanor på 80-talet. Flickor upplever högre krav på sig själva än vad pojkar gör, både från skolan och inifrån sig själva. Det är allt ifrån att lyckas, sitt utseende, vem man är på sociala medier och oro för skolarbetet, säger Anna Duberg, legitimerad fysioterapeut på Psykiatri Barn och Unga Vuxna vid Universitetssjukhuset Örebro och doktorand på Institutionen för hälsovetenskaper vid Örebro Universitet.

Dans två gånger i veckan

I studien ingick flickor 13-18 år som ofta besökte skolhälsovården för återkommande problem med huvudvärk, magvärk, nedstämdhet, ångest, oro och stress. Studien, ”Dansprojektet”, undersökte om dans två gånger i veckan i två terminer kunde påverka flickornas hälsa. Flickorna som deltog blev intervjuade om sina upplevelser och fick besvara en enkät med frågor om hälsa och levnadsvanor. Dansklasserna gavs efter skoltid och det var ungefär tjugo flickor i varje grupp. Afrikansk dans, showjazz och streetdance var några av de danser de fick prova på.

– Fokus låg på att lyfta fram flickornas resurser genom att uppmuntra rörelseglädje istället för prestation, att helt enkelt erbjuda ett tillfälle att uppleva kroppen på ett positivt sätt istället för att öva till en föreställning i slutet av terminen. Kravlös atmosfär, gemenskap, kreativitet och medbestämmande var viktiga grundstenar.

Studiens resultat

Utöver de fysiologiska effekterna så kan fysisk aktivitet som individanpassas stärka självkänslan och tilltron till att man klarar av att bemästra situationer. Men för att nå hälsoeffekter så är det viktigt att aktiviteten utförs regelbundet. Därför bör aktiviteten ligga i linje med individens intressen för att känna engagemang och glädje.

– Det ska kännas kul. Dans är ett exempel på fysisk aktivitet i socialt sammanhang som har visat sig vara populär, särskilt bland flickor. Resultaten från studien visar att den hade tydliga positiva kroppsliga och mentala hälsoeffekter för den här gruppen tonårsflickor med psykisk ohälsa.

Det visade sig även vara en kostnadseffektiv insats beroende på ökad livskvalitet, minskat antal skolsköterskebesök och att det var en billig insats för det uppnådda resultatet. Närvaron i dansgruppen var genomgående hög och 92 procent skattade dansen som positiv. Resultaten visade också att den självskattade hälsan ökat betydligt i dansgruppen jämfört med kontrollgrupp. Kroppsliga besvär såsom huvudvärk och magvärk, stressrelaterad mental ohälsa och även användning av smärtstillande medicin hade minskat i dansgrupp. Det visade sig att skolsköterskorna upplevde en avlastning när projektet var igång.

– Vi fick mycket stöd från olika skolsköterskor på de 21 skolor i Örebro som var med i studien. De har varit värdefulla för studiens genomförande. Skolsköterskorna hjälpte till att hitta rätt flickor som har de här behoven.

Prestationsfri atmosfär

En intressant aspekt är att en prestationsfri atmosfär och stödjande gemenskap visade sig ha särskilt stor betydelse för flickorna, dansen sågs som en fristad från stress och upplevda krav. Rörelser och musik ger en paus från negativa tankemönster eftersom det flyttar fokus från tankar till upplevelse.

– Kroppen ska vara en källa till glädje. Det finns något annat än utifrånperspektivet som det är mycket fokus på idag, dans och rörelse kan hjälpa dem skifta fokus till inifrånperspektivet istället. Flickor i tonåren behöver uppleva kroppen inifrån. Det perspektivet kan ge otroligt mycket glädje. Det ena kan leda till sjukdom medan det andra kan leda till stärkt hälsa, positiva levnadsvanor och att ta hand om sig själv med fysisk aktivitet.

Anna Dubergs förhoppning är att dansen ska bli ett självklart behandlingsalternativ för flickor med psykisk ohälsa i tonåren. Hon har utbildat 60 stycken nya instruktörer i landet och nya grupper har startats från Malmö till Haparanda. I Örebro kommun har forskningen redan blivit verklighet, det finns möjlighet för flickor inom målgruppen att framöver vara med i dansgruppen ”Bara dansa” som ges efter skoltid i en central dansstudio.

Disputation     

Datum: 20 maj, kl 09:00

Plats: Wilandersalen, Universitetssjukhuset Örebro

Avhandlingens titel: "Dance Intervention for Adolescent Girls with Internalizing Problems. Effects and Experiences."

Opponent: Töres Theorell, professor emeritus, Karolinska institutet

Huvudhandledare: Adj. professor Margareta Möller

Bihandledare: Med. Dr. Lars Hagberg och Med. Dr. Helena Sunvisson

För mer information kontakta
Anna Duberg
Legitimerad fysioterapeut på Psykiatri Barn och Unga Vuxna, Universitetssjukhuset Örebro
Tel: 070 - 550 93 24
Mail: anna.duberg2@regionorebrolan.se