Skip to main content

Nya gener kopplas till ulcerös colit

Pressmeddelande   •   Feb 07, 2011 14:12 CET

Ett internationellt forskarlag, med forskare från USÖ, har hittat 29 nya genvarianter som kan kopplas till ulcerös kolit. Fynden, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Nature Genetics, ger viktig kunskap om sjukdomsframkallande gener. USÖ-forskaren Jonas Halfvarson, som tagit initiativet till den svenska delen av det internationella samarbetet kring arvets betydelse vid sjukdomen, hoppas att genkartläggningen i framtiden ska leda till förbättrad diagnostik och nya behandlingsmetoder av inflammatoriska tarmsjukdomar.     

     – Förhoppningen är att vi ska kunna använda den nyvunna kunskapen för så kallad molekylär klassificering av sjukdomar. Detta är speciellt viktigt i de fall diagnosen ulcerös kolit eller Crohns sjukdom är osäker och andra sjukdomar med likartad symptombild behöver uteslutas, säger Jonas Halfvarson. 

Studien bygger på en analys av drygt 16 000 patienter med ulcerös kolit och över 32 000 friska kontrollpersoner från Europa, Nordamerika och Oceanien. Precis som tidigare studier visat, verkar de upptäckta genvarianterna vara involverade i kontrollen av inflammation, immunologiskt svar och i att bevara en oskadd tarmslemhinna. Sammantaget har forskarna nu identifierat 99 genvarianter som kopplas till inflammatorisk tarmsjukdom, det vill säga ulcerös kolit och Crohns sjukdom.     

     – Vår förhoppning är att de genetiska studierna ska möjliggöra framtida identifiering av patienter som kommer att drabbas svår ulcerös kolit och att kunna erbjuda dem en intensifierad behandling tidigt i sjukdomsförloppet, avslutar Jonas Halvarson. 

Fakta:

Tillsammans med Crohns sjukdom är ulcerös colit en av de dominerande formerna av inflammatorisk tarmsjukdom. Sjukdomarna är kroniska med inflammation och sår i tjocktarmen och drabbar mellan en halv och en procent av Sveriges befolkning. Symtomen på sjukdomen ulcerös kolit är diarré, blödningar från ändtarmen, blod i avföringen, diarré, magsmärtor, viktnedgång och kraftlöshet. Även om läkemedelsbehandling ofta kan hålla sjukdomen i schack så måste 10-20 procent av de drabbade patienterna operera bort större delen av tjocktarmen.

För frågor kontakta:

Jonas Halfvarsson
Docent och överläkare
jonas.halfvarsson@orebroll.se
Mobil: 073-808 23 61

Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) är ett utvecklingsinriktat hälso- och sjukvårdscentrum. Som universitetssjukhus vill vi erbjuda våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitetssjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda.

Högspecialiserad vård

Den högspecialiserade vården är en viktig del av verksamheten vid USÖ. Sjukhuset har en ambition att ha en ledande position inom strategiska områden.

Högspecialiserad vård bedrivs på de flesta av våra kliniker, men är särskilt framgångsrik inom hjärtsjukvård, cancersjukvård och ögonsjukvård. Inom dessa områden behandlas patienter från stora delar av Sverige.

Nära samarbete med Örebro universitet

Tillsammans med Örebro universitet utvecklar vi medicinsk forskning och utbildning. Samarbetet har bland annat lett till att en komplett läkarutbildning erbjuds i Örebro från och med 2011. Den nya läkarutbildningen medverkar till att lösa den nationella bristen på läkare och bidrar till att förbättra tillgängligheten i vården. För USÖ innebär läkarutbildningen stora möjligheter för fortsatt utveckling som universitetssjukhus, inte bara beträffande undervisning, utan också vad gäller forskning och högspecialiserad vård.

Miljömedvetet sjukhus

Universitetssjukhuset Örebro är ett miljömedvetet sjukhus. Jämfört med andra universitetssjukhus sparar USÖ cirka 10 miljoner kronor per år genom energieffektivisering. Detta innebär att mer pengar kan investeras i sjukvård.

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera