USÖ-forskare kan minska global spridning av könssjukdomar

Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) har utsetts av Världshälsoorganisationen (WHO) till en internationell kunskapsbas i den globala kampen mot gonorré och andra sexuellt överförbara sjukdomar. Det innebär att USÖ:s forskare, på WHO’s uppdrag, tar ett globalt ansvar för att ta kontroll över den mycket aggressiva spridningen av gonorré och andra sexuellt överförbara sjukdomar.

Mikrobiologen på USÖ är därmed ett så kallat WHO Collaborating Centre för Gonorrhoea and other STIs, vilket är den högsta nivå på expertlaboratorium som WHO använder i arbetet för en internationellt ökad hälsa.
     – Idag har situationen gått så långt att vi snart inte har några läkemedel att sätta in för att bota vanliga könssjukdomar som gonorré, säger docent Magnus Unemo, molekylärbiologen på USÖ som ansvarar för det internationella center som etableras i Örebro. Får vi en spridning av fullständigt resistenta bakterier kommer antalet nya fall och allvarliga komplikationerna, exempelvis sterilitet hos både kvinnor och män, att öka lavinartat.
     – Genom WHO’s utmärkelse tar vi ett aktivt ansvar för att sprida de kunskaper vi forskat fram under lång tid i Örebro, fortsätter Magnus Unemo. Exempelvis hjälper vi andra länder att sätta upp fungerande laboratorier och utbildar personal i andra länder. Det handlar bland annat om att sätta upp metoder för att få en korrekt diagnos, samt att förmedla kunskap kring läkemedel som ska användas i olika fall. 

USÖ:s laboratorium har lång erfarenhet och stor kunskap inom sexuellt överförbara sjukdomar.
     – Vi är nu oerhört stolta att vi får uppdraget att utföra spetsforskning, erbjuda laboratorieträning för läkare och forskare från hela världen, samt övervaka och motarbeta hur antibiotikaresistensen hos gonorré breder ut sig globalt. 

Vid WHO’s senaste mätning, år 2005, framkom en mycket stor spridning av könssjukdomar över världen: mätningen visade cirka 101 miljoner fall av klamydia, 88 miljoner fall av gonorré och 11 miljoner fall av syfilis. Många av dessa patienter lever i delar av världen där man saknar förutsättningar och metoder för att kunna ställa rätt diagnos och sätta in rätt antibiotikabehandling. Som en följd av en alltför oprecis behandling utvecklar bakterierna motståndskraft (resistens) mot de antibiotikum som finns att tillgå. Många av dagens behandlingsmetoder har därför inte längre effekt och över tid kommer även de läkemedel som idag fungerar att successivt förlora sin verkningskraft. Detta är en mycket allvarsam utveckling som håller på att leda till stora problem för världens befolkning. 

På USÖ har man under decennier studerat hur man, beroende på typ av bakterie, kan kombinera och rikta olika behandlingsmetoder för att uppnå bästa möjliga resultat. Tillsammans med forskare från Japan har man även kartlagt den första gonorrébakterien som utvecklat den mest höggradiga resistensen.
     – Vår upptäckt är ett mycket viktig steg i det fortsatta arbetet för att förhindra spridning av resistenta bakterier och förbättra hälsan internationellt, avslutar Magnus Unemo.

För frågor kontakta:
Magnus Unemo, molekylärbiolog och docent
Tel. 019-602 20 38, 072-710 20 38
magnus.unemo@orebroll.se