Skip to main content

Avhandling belyser komplexiteten i det fria skolvalet

Nyhet   •   Nov 16, 2011 09:42 CET

Har valfrihetsreformen inom skolan lett till ökad segregation? Jenny Kallstenius, sociolog vid Stockholms universitet, har skrivit en avhandling om skolval och kommit fram till att verkligheten är långt ifrån svartvit. I det nya numret av utbildningsförvaltningens tidning LÄRA Stockholm berättar hon om föräldrars och elevers utbildningsstrategier.
– För individen kan det fria skolvalet vara ett sätt att kringgå boendesegregation, lära sig språket och få svenska kompisar. Samtidigt riskerar de som inte är förtrogna med hur skolsystemet fungerar att missgynnas, säger Jenny Kallstenius.

I avhandlingen ”De mångkulturella innerstadsskolorna – om skolval, segregation och utbildningsstrategier i Stockholm” studerar Jenny Kallstenius tre kommunala grundskolor och dess elevströmmar.

– Det är bra att det finns olika skolor så att var och en kan hitta den som passar bäst utifrån de egna preferenserna. Samtidigt uppstår segregation till följd av vilka som utnyttjar valfriheten. Det är till exempel vanligt att barn till högutbildade föräldrar söker sig till friskolor.

Men att skrota det fria skolvalet skulle inte lösa problemet med dagens skolsegregation. Boendesegregation och känslan av utanförskap finns ändå kvar, menar Jenny Kallstenius.

– Mina intervjuer med föräldrar i ytterstaden visar att boendesegregationen upplevs som ett extremt stort problem. De här föräldrarna har väldigt sällan ekonomisk möjlighet att flytta, men däremot möjlighet att välja en annan skola. Och då gör de det.

– Skolvalet handlar i själva verket mycket om andra saker än om skolans pedagogiska verksamhet och resultat. Valfriheten är väldigt komplex, säger Jenny Kallstenius.