Trägen vinner – långsiktigt arbete höjer elevresultaten

Stockholms stad arbetar långsiktigt med att utveckla undervisningen på varje skola för att höja den enskilde elevens resultat. Med goda strukturer, kvalitetsarbete och satsning på alla elevers kunskapsutveckling har Bagarmossen Brotorps skolor, Enbacksskolan och Hässelbygårdsskolan haft en stabil resultatutveckling i flera års tid.

Idag släpptes resultatet för Pisa 2015 som undersöker kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap hos 15-åringar i 72 länder, däribland alla 35 OECD-länder. Sverige deltog för sjunde gången och resultatet visar ett positivt trendbrott med förbättrade resultat i matematik, naturvetenskap och läsförståelse.

– Det är glädjande att Pisa visar ett positivt trendbrott i samtliga områden som mäts. För oss som huvudman ligger fokus på att fortsätta arbetet med att utveckla våra skolors kvalitet och därmed höja elevresultaten, säger Inger Pripp avdelningschef grundskola.

Några exempel på utvecklingsarbete i stadens skolor är matematiklyftet, läslyftet, lärarcoacher, PRIO-satsningen och möjligheter för lärare att i samverkan med andra forska på sin egen och kollegornas undervisning.

Kvalitetsarbete ger effekt

Bagarmossen Brotorps skolor, Enbacksskolan och Hässelbygårdsskolan är exempel på skolor som med genomarbetade strukturer, gott kvalitetsarbete och satsning på alla elevers kunskapsutveckling lyckats ha en stabil resultatutveckling över tid. Alla tre skolorna arbetar med att kontinuerligt följa upp elevernas resultat för att anpassa undervisningen och omfördela resurser.

På Hässelbygårdsskolan följer lärarna upp och dokumenterar elevernas kunskapsutveckling månad för månad i ett skolgemensamt system.

– Det gör att eleverna alltid vet hur de ligger till i olika ämnen och arbetslagen anpassar och förändrar sin undervisning med stöd av speciallärare för att stärka elevernas lärande, berättar biträdande rektor Anders Sikström som är ansvarig för högstadiet på Hässelbygårdsskolan. 

På Bagarmossen Brotorps skolor är alla lärare indelade i olika ämnesgrupper som arbetar med att utveckla sitt ämne. Ämnesgrupperna träffas med jämna mellanrum över hela läsåret för att följa upp resultatutvecklingen i sitt ämne, utvärdera uppsatta mål och olika insatser. Under de träffarna identifierar de nya utvecklingsbehov och skapar ämnesmål.

– Det är oerhört viktigt att hela skolan är med och analyserar och utvärderar resultatet inom olika ämnen och sätter mål för skolan. Även fritidspedagoger och lärare inom fritidshemmet är en viktig del i elevernas måluppfyllelse. Om vi ska utveckla en förmåga hos eleverna är det viktigt att arbeta tillsammans. Sen följer vi alltid upp det både kort- och långsiktigt för att se om eleverna tar till sig undervisningen, säger rektor Annika Holmgren på Bagarmossen Brotorps skolor.

På samtliga skolor arbetar man kollegialt med att personalen ger feedback till varandra och delar idéer och kunskaper. Det är ett arbetssätt som återkommer i flera av stadens satsningar, som läslyftet och matematiklyftet.

– Som metod i bemötande och undervisningsutveckling använder vi kollegialt lärande där personalen observerar varandra och ger varandra feedback efter observationerna, berättar Enbacksskolans rektor Raija Ikonen. 

 Satsar långsiktigt

En framgångsfaktor på samtliga skolor har varit att arbeta långsiktigt. På Bagarmossen Brotorps skolor har man i flera års tid arbetat med ett språkutvecklande arbetssätt.

– Vi arbetar långsiktigt med att utveckla undervisningen. En framgångsfaktor har varit att arbeta med ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Genom att arbeta med att läsa, tolka och förstå innehållet i olika typer av texter påverkar vi elevresultatet positivt i alla ämnen, säger Annika Holmgren.

På Enbacksskolan arbetar man sedan flera år med tre fokusområden – goda relationer, feedback och höga förväntningar på eleverna.

– Lärarna märker att det gör skillnad när de arbetar på detta sätt. Det skapar lust att lära och vilja att höja resultaten hos eleverna. Fokusområdena är grundade i pedagogisk forskning och personalens erfarenhet. Eleverna är med och ge feedback på hur vi ska arbeta med dem och arbetssättet har gett gott utfall i både elevresultat och trivselenkäter, säger Raija Ikonen.

På Hässelbygårdsskolan har man satsat mycket på elevhälsoarbete för att skapa en god lärmiljö.

– Varje arbetslag har en speciallärare som stödjer eleverna i deras lärande och skolan har ett elevhälsoteam bestående av kurator, skolsköterskor och studie- och yrkesvägledare som stödjer eleverna i deras sociala utveckling. Och så håller vi på att rekrytera en skolpsykolog, säger Anders Sikström.

Arbetar strukturerat med stöd

För att eleverna ska nå sina mål arbetar man strukturerat och riktat med stöd till både enskilda elever och grupper.

– Det är viktigt att inte bara se det på elevnivå utan att lyfta upp det till gruppnivå och arbeta med anpassningar eller förstärkningar inom ett visst ämnesområde med hela undervisningsgruppen. Ibland behöver vi även lyfta upp det till en organisatorisk nivå om vi till exempel ser att elever i årskurs sex inte förstår ett visst begrepp och vi kan spåra detta till bristande grundläggande förmåga inom ett arbetsområde redan i årskurs tre, säger Annika Holmgren.

Alla är överens om att det är viktig att arbeta med tydliga förväntningar och att föra en dialog kring dessa med elever och vårdnadshavare.

– Vi är noga med att kommunicera vad vi förväntar oss för kunskapsutveckling under året och vilka utmaningar vi ser i introduktionssamtalet som hålls av mentor med elev och vårdnadshavare i början av varje läsår. Sen följer vi upp detta i våra utvecklingssamtal under året, säger Raija Ikonen.

För mer information om Stockholms stads skolsatsningar, kontakta Inger Pripp grundskoledirektör 08-508 33 906

För frågor kring resultatstatistik kontakta Christer Blomkvist, enhetschef för uppföljningsenheten 08-508 33 689