6 av 10 rektorer kan inte sova på grund av jobbet

”Jag har mycket ångest hela tiden för att jag inte räcker till och jag känner att jag aldrig gör ett bra arbete”. Det säger en av rektorerna i UR:s Rektorsbarometer. Den visar att 9 av 10 rektorer känner sig stressade i sitt arbete. Hela 6 av 10 har svårt att sova på grund av sin arbetssituation. Hur påverkar det organisationen – lärarna och eleverna? Ytterst handlar det om framtiden för 1,4 miljoner barn och ungdomar.

UR:s Rektorsbarometer har undersökt hur landets rektorer egentligen mår. Rektorerna har fått frågor om de känner sig stressade i sitt arbete och om de har svårt att sova på grund av arbetet. Undersökningen visar att hela 89 procent av rektorerna är stressade. Nära en tredjedel, 32 procent, har det så stressigt att de äter lunch på mindre än 15 minuter. Stressen på arbetet får konsekvenser även för sömnen. 61 procent av rektorerna säger att jobbet gör att de får svårt att sova.

– Tyvärr tycks rektorer vara en väldig stressad grupp. Det beror säkert på arbetsmängden men också på bristfällig uppbackning från politiker och skolmyndigheter. Det vi vet skyddar mot stress är upplevelsen av kontroll, att inte känna sig ensam och att ha tillräcklig tid för sömn och vila. Undersökningen tyder på att många rektorer saknar detta stresskydd, säger stresspsykologen Aleksander Perski, docent vid Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Idag är 1,4 miljoner barn och ungdomar helt beroende av att deras rektorer sköter sina jobb. Rektorn har det juridiska och pedagogiska ansvaret för att eleverna får den utbildning de har rätt till.  Det ställer stora krav på rektorerna – samtidigt som rektorns ansvar har utökats under de senaste åren. Rektorsyrket är idag ett komplext yrke med arbetsdagar som kan innehålla allt från brandtillsyn och meritvärden, likabehandlingsplaner och budgethantering, till samarbete med socialtjänst och polis.

Många av rektorerna mår uppenbarligen inte bra av sina arbeten. Hur påverkar det organisationen – i det här fallet lärare och elever – när chefen inte mår bra? Vilka konsekvenser får det för rektorns möjlighet att göra sitt jobb? Ytterst handlar det om framtiden för 1,4 miljoner barn och ungdomar.

– Uppenbarligen är besvären med stress och sömn ansenliga hos rektorerna, vilket på sikt kan öka risken för depression och utmattningssyndrom. Man kan förvänta sig att det ger tydliga effekter på rektorns förmåga att göra ett bra jobb. Man kan också tänka sig att detta i sin tur kan påverka elevernas utbildning negativt, även om just den kopplingen inte har studerats vetenskapligt ännu,
kommenterar professor Torbjörn Åkerstedt, sömnforskare och föreståndare för Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Om undersökningen

Rektorsbarometern består av 1 600 slumpvist utvalda rektorer. I den första undersökningen, som pågick 11 -25 januari, var svarsfrekvensen på drygt 62 procent. 20 rektorer har valt att inte delta, drygt 50 personer arbetar inte som rektorer längre och ytterligare 164 adresser var inte kontaktbara.

UR undersöker rektorsrollen i två nya program

I UR:s nya dokumentärserie Rektorerna får tittarna under åtta veckor följa de två nyrekryterade rektorerna Lina Axelsson Kihlblom och Helena Hansson och deras kamp för att få sina kritiserade skolor på rätt köl. Helena i Älvsbyn brottas med en stark antipluggkultur bland pojkarna – och flickor som stressar sönder sig.  Lina i Ronna måste snabbt vända en negativ trend i ett område som associeras med kriminalitet och social utslagning. Varje avsnitt av dokumentärserien Rektorerna följs av det direktsända studioprogrammet Rektorerna direkt.  Rektorerna sänds i SVT2 onsdagar kl. 20.00. Rektorerna direkt sänds i Kunskapskanalen onsdagar kl. 20.30. Båda programmen finns på ur.se.