Skip to main content

Ny tv-serie hjälper lärarstudenter att hitta sina rötter

Pressmeddelande   •   Nov 08, 2013 10:09 CET

Vi har ärvt många föreställningar från det förflutna, ofta utan att vara medvetna om det. Vetenskapliga upptäckter, politiska idéer, filosofiska teorier – och konventioner kring
lärande. Tv-serien Lärandets idéhistoria från UR är producerad för att hjälpa lärarstudenter att hitta sina professionella rötter. Seriestart onsdag 20 november kl. 22.30 i SVT1. Efter sändning finns alla programmen att se på UR.se.

Det var först på 1800-talet som pedagogik urskildes från filosofin som ett eget ämne. Det är alltså de stora filosoferna som från antiken och framåt har ägnat sig åt att utveckla tänkandet kring kunskap och lärande. Det är där vi hittar lärarprofessionens rötter, i filosofi och idéhistoria. Tankar som en gång var nya och omstridda har blivit vår tids självklarheter.

UR:s tv-serie Lärandets Idéhistoria ger en överblick som grund för vidare studier kring idéhistoria och kunskapsteori. Verksamma pedagoger, filosofer, idéhistoriker och sociologer berättar om
utbildningstraditionens bildningssyn och etik.

I seriens första program Vad är kunskap? får du genom samtal med sakkunniga veta hur synen på kunskap har förändrats under århundradena – från Platons absoluta kunskapsbegrepp till den postmoderna relativistiska kunskapssynen. Sociologen Zygmunt Bauman påpekar att en enda söndagsupplaga av New York Times innehåller mer information än den allra mest bildade renässansmänniska använde hela livet för att lära sig. Dagens stora utmaning är att urskilja relevant kunskap i den flod av information som ständigt sköljer över oss.

I seriens andra program handlar det om bildning, det moderna bildningsbegreppet och
vad det betyder i dag.  Därefter blir det fokus på etik, i det tredje programmet. Kommer moraliska beslut inifrån – eller kan etiska koder läras ut? Det fjärde programmet lyfter skolans roll i
samhället och ser på den svenska skolans utveckling från 1848 fram till i dag. I seriens femte och sista program riktas ljuset mot betygen och skillnaden mellan begreppen betyg och bedömning och deras olika funktioner.

SAMTLIGA MEDVERKANDE:

Ronny Ambjörnsson
, idéhistoriker, Zygmunt Bauman, sociolog, Fredrik Alm, pedagog,Staffan Bergwik, idéhistoriker, Jonna Bornemark, filosof, Donald Broady, utbildningssociolog, Johan Brännmark, filosof, Anders Burman, idéhistoriker, Tomas Englund, pedagog och utbildningshistoriker, Ann Heberlein, filosof, Sven-Eric Liedman, idéhistoriker, Christian Lundahl, pedagog, Sharon Rider, filosof, Torbjörn Tännsjö, filosof, Dylan Wiliam, pedagog.

WEBBPLATS MED PEDAGOGISKT MATERIAL:

I samband med serien produceras även en webbsida med pedagogiskt material. Där finns
en historisk tidsaxel och fylligare intervjuer med de medverkande samt kortare texter med biografiska fakta kring de nutida och de gamla ¨giganterna¨. På webbsidan hittar du också en referenslista med de böcker som ingått i researchen.

AVSNITTSINFORMATION:

Vad är kunskap? 20/11 kl. 22.30, SVT1
Där vi i dag har ett enda ord för kunskap hade den antika filosofen Aristoteles ett helt spektrum. Han menade att det inte bara är boklig bildning som är kunskap. Till exempel är hantverkskunnandet en annan sorts kunskap, liksom vår förmåga att cykla eller dansa balett. Själva livet ger oss också ytterligare en kunskap i form av erfarenhet och visdom.Den stora utmaningen i dag, är att skilja relevant kunskap från skräp i den flod av information som ständigt sköljer över oss. Sociologen Zygmunt Bauman påpekar att en enda söndagsupplaga av New York Times innehåller mer information än den allra mest bildade renässansmänniska använde hela livet för att lära sig.

Varje tid har en egen bild av vad som är nödvändig kunskap. I samtal med filosofer, idéhistoriker och sociologer beskriver programmet hur synen på kunskap har förändrats under århundradena – från Platons absoluta kunskapsbegrepp till den postmoderna relativistiska kunskapssynen.

Vad är bildning? 27/11 kl. 22.30, SVT1
Bildning, vad betyder det? Det moderna bildningsbegreppet skapades av Wilhelm von Humboldt i början på 1800-talet. Det uppstod som en kritik av tidens ståndssamhälle och religiösa inskränkthet. Humboldt byggde upp det första moderna universitetet i Berlin. Där skulle man inte bara reproducera gammal kunskap utan genom forskning skapa nya landvinningar och skapa ny kunskap, som skulle ta samhället in i en bättre framtid.

Vad är etik? 4/12 kl. 22.30, SVT1
Visdom, förnuft, konsekvens och ansvar är några av hörnstenarna i den moralfilosofiska debatten.

Skilda etiska ståndpunkter såsom utilitarism, dygdeetik, pliktetik och existensfilosofi har olika syn på den optimalt rätta och den goda handlingen. Hur agerar man rätt, hur gör man gott i mellanmänskliga möten?

Bör enskilda maxim upphöjas till allmänna lagar? Kommer moraliska beslut inifrån – eller kan etiska koder läras ut? Det är några av frågorna som berörs i programmet.

Vad är skolans roll i samhället? 11/12 kl. 22.30, SVT1
Varje tid strävar efter att skapa den skola som passar samhällets krav. På 1800-talet och
det tidiga 1900-talet skapades en folkskola som skulle leverera lydiga och flitiga arbetare. I dag ställs kravet att utbilda för entreprenörskap, kreativitet och livslångt lärande. Skolan är och har alltid varit en arena för ideologiska motsättningar och politikerna har under åren genomfört genomgripande förändringar i styrdokument och organisation. Programmet gör med hjälp av arkivfilmer nerslag i den svenska skolans utveckling från 1848 fram till i dag.

Varför betyg? 18/12 kl. 22.30, SVT1
Där bedömningen är en förutsättning för lärandet är betygen ett sätt att sortera eleverna för vidare utbildningar. Detta är en skillnad som inte alltid har framkommit i diskussionen kring betygen och betygens roll, och begreppen blandas ofta ihop i debatten.

OM UR
UR är ett fristående public servicebolag som driver Kunskapskanalen tillsammans med SVT samt sänder i SR:s och SVT:s kanaler. UR:s uppgift är att bredda, förstärka och komplettera andras utbildningsinsatser.
www.ur.se