Vem lyssnar på unga flickor?

”Tjejer säger inte saker rakt ut men det gör killarna”. Det säger en ung flicka i en intervjuer i slutrapporten i Girl Child Project. Rapporten pekar på hur villkoren för unga flickor kan förbättras och pekar på att kunskaperna om dessas situation är otillräckliga. Rapporten presenteras vid Vårdförbundets tält på Donners plats i Visby klockan 13 idag. - Kunskaperna är otillräckliga om hur unga flickor har det. Forskning om barn är exempelvis alltför sällan uppdelad på kön vilket gör att man inte uppmärksammar att flickorna ofta har det svårare. Det borde vara självklart att även forskningsresultat som rör barn är uppdelade efter kön och ålder, säger Vårdförbundets ordförande Eva Fernvall i en kommentar till undersökningen. Projektet beskriver livssituationen för flickor i åldern 10-14 år. Undersökningen visar på vikten av att stödja så kallade friskfaktorer: Alla vuxna måste se sig som förebilder, det är viktigt att vuxna i barnens närmiljö är tillgängliga för diskussion, samtal och stöd. Vissa risker som flickorna utsätts för hänger ihop med att vuxna ofta är omedvetna om vad unga flickor utsätts för i form av grupptryck och våld, men även genom familjebråk. - Vården förmår inte möta de behov som finns bland barn och ungdomar. Ohälsa, sjuklighet och andra problem är annorlunda än när vårdens system formades. Bland annat har de psykiska och de psykosociala problemen ökat. Vuxenvärlden måste bli bättre på att möta barns och ungdomars behov i ett tidigt skede och det krävs ökad samverkan mellan olika aktörer, säger Eva Fernvall. Rapporten redogör dels för en allmän bild av nuläget för unga flickor och redogör sedan för intervjuerna, uppdelat ämnesvis. Några exempel: Flickorna beskriver olika saker som de känner sig otrygga med eller rädda för; ”ormar”, ”att bli misshandlad”, ”knarkare”. Några uttrycker att det är farligare att vara flicka - de är ”mer utsatta”. Flickorna tror att det är lugnare på landet. Kunskaperna finns om hälsa: ”man borde bry sig mer om insidan också”, ”Motionera behöver inte betyda att man går på gym eller att man är ute och springer”. Skolan nämns ofta i intervjuerna. ”Det är jättebra, man lär sig mycket”, ”Det är kul för det mesta”, men också ”Om läraren säger att klassen är mycket bättre utan dig, då vill man inte gå. Om läraren säger så då är läraren delaktig till att man skolkar.” Om skolmaten och miljön i exempelvis skolmatsalen finns många åsikter: ”Ibland finns det inga platser, då får man stå och äta eller så får man strunta i och äta. På onsdagar kommer vi sist. Då finns det sittplatser men ingen mat”. Att familjen är en av friskfaktorerna är tydligt: ”Familjen är det bästa som finns”, ”Man kan inte klara sig utan dom. Det är inte bara för att dom försörjer en. Man älskar dom så himla mycket”. För mer information kontakta Björn Sundin, pressansvarig på Vårdförbundet, på 0703-73 18 50 eller e-post.