Gamla avfallsdammar är tickande miljöbomber

Det giftiga, röda slam som förgiftar människor, djur och växter i Ungern fäster uppmärksamheten på andra, liknande dammar med flytande giftigt avfall i samma område. Bara i Ungern finns det två anläggningar med dammar som lagrar giftigt och alkaliskt slam. EUs direktiv om gruvavfall är avsett att förhindra den här typen av katastrofer, men troligen har lobbying försvagat direktivet och EUs medlemsstater har förhandlat sig till generösa övergångsregler. Direktivet träder därför i kraft först 2012.

– Det som har hänt i Ungern är en av de största katastroferna på länge. Slammet innehåller farliga tungmetaller som arsenik, bly, kvicksilver och krom, men eftersom dammen funnits i många år vet ingen vilka gifter som kan ha dumpats där tidigare, säger Tom Arnbom, naturvårdsexpert på Världsnaturfonden WWF.

Slammet slår ut allt växt- och djurliv över ett gigantiskt område som kommer att vara obeboeligt under lång tid framöver. Livet i floden kommer att återhämta sig, men det är värre med marken, ett över 40 kvadratkilometer stort område. Det krävs ett enormt arbete för att sanera det översta jordlagret.

Efter de stora giftutsläppen från dammar i Baia Mare i Rumänien 2000 och i Donana i södra Spanien 1998, deltog WWF i utvecklingen av EUs gruvavfallsdirektiv som var avsett att förhindra att den här typen av katastrofer inträffar med det träder inte i kraft förrän 2012.

Det finns en rad tänkbara skräckscenarier i Östeuropa och på Balkan som kan slå till. Ett exempel är utsläpp från Almasfuzitos dammar i Ungern som innehåller gruvavfall från åren 1945 till 1995 blandat med andra kemikalier, industriellt avfallsvatten, kommunalt avfall och olja – och placerat i ett jordbävningsbenäget träskområde vid floden. Ett utsläpp skulle allvarligt påverka dricksvattenförsörjningen och de känsliga ekosystemen i mellersta Donau. Ett annat scenario är utsläpp från anläggningen i Tulcea i Rumänien som redan tidigare har haft läckor. Det skulle få förödande konsekvenser för Donaudeltat, ett område av global betydelse för flora och fauna.

– Det är kusligt med den här typen av gamla dammanläggningar. Det är tickande miljöbomber. Just nu vet ingen vilka gifter de innehåller eller hur en eventuell sanering ska gå till, avslutar Tom Arnbom.

För mer information, kontakta:

Tom Arnbom, naturvårdsexpert WWF

070-105 30 55

Lennart Henriksson, sötvattensekolog WWF

070-378 56 13

Marie von Zeipel, pressansvarig, WWF

Tel: 08-624 74 03, 070-629 10 77

marie.vonzeipel@wwf.se

Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner supportrar en av världens ledande ideella miljö- och naturvårdsorganisationer. WWF arbetar för att hejda förstörelsen av jordens naturliga livsmiljöer och bygga en framtid där människor lever i harmoni med naturen genom att: - bevara världens biologiska mångfald - verka för att förnybara naturresurser används på ett hållbart sätt - minska föroreningar och ohållbar konsumtion. För mer information: www.wwf.se