Bra ledarskap och god omvärldsbavakning gjorde att Växjö kommun klarade mottagandet av ensamkommande barn och unga bra

Tack vare tidig och effektiv omställning samt god omvärldsbevakning gav mottagandet av ensamkommande flyktingbarn i Växjö kommun goda resultat, både vad gäller kvalitet och ekonomi. Det framgår av en slutrapport som presenterats för nämnden för arbete och välfärds arbetsutskott idag, den 10 april.

-Växjö klarade situationen bättre än jämförbara kommuner. Det beror i första hand på skickliga medarbetare, men också att vi tidigt beslutade att inte binda upp oss i långa avtal med höga kostnader. Jag vill särskilt berömma ledarskapet i verksamheten: först Marcus Johansson och sedan Rizana Mustedanagic. Den omställning som genomförts hade inte varit möjlig utan deras förmåga att leda med trygghet och lugn i förändring, säger Oliver Rosengren, kommunalråd och ordförande i nämnden för arbete och välfärd

Hösten 2015 sökte sig ett rekordstort antal ensamkommande barn till Sverige för att söka asyl. Växjö kommun blev anvisade att ansvara för boende och omsorg för 258 barn och ungdomar. Dessutom var ytterligare 79 placerade tillfälligt i Växjö som så kallad ankomstkommun. Verksamheten hade under 2015 planerat för en utökning till 32 platser men fick snabbt ställa om till att hantera drygt 330 platser.

När gränskontroller och skärpt tillfällig asyllagstiftning infördes i november 2015 vände trenden i mottagandet åt motsatt håll; från 258 nya anvisningar 2015 till 15 nya anvisningar 2016. Detta innebar att verksamheten åter snabbt behövde ställas om till kraftigt lägre mottagningskapacitet.

I slutrapporteringen – omställningen av Växjö kommuns mottagande av ensamkommande till nya förutsättningar, som förvaltningen för arbete och välfärd tagit fram, framgår hur mottagandet och omställning fungerat, utifrån kvalitet och ekonomi. Tack vare god omvärldsbevakning och bra ledarskap kunde verksamheten tidigt ställa om både tidigt och snabbt. Det beslutades tidigt under flyktingsituationen införa ett pristak på placeringar som matchade statliga ersättningar, genom att arbeta med att begränsa avtalstider och dygnsavgifter. På så vis undveks långa och kostsamma avtal, något som orsakat stora ekonomiska underskott i jämförbara kommuner.

En annan viktig förutsättning för att klara snabba omställningar, var välfungerande verksamhet med hög kvalitet över tid. Det fanns en stabil grund i väl utarbetade rutiner, metoder och en stabil personalgrupp.

- Trots snabba förändringar arbetade personalen kontinuerligt med långsiktighet, värdegrund, mål och syfte med verksamheten utifrån individernas behov av stöd. Detta både under expansion och avveckling, menar Rizana Mustedanagic, avdelningschef Avdelning vuxna och tidigare chef för mottagande av ensamkommande.

Utöver den interna rapporten har även Sveriges kommuner och landsting (SKL), Socialstyrelsen och regeringens nationella samordnare för den nationella barn- och ungdomsvården, lyft fram Växjö som en av de kommuner som bäst hanterat och löst mottagande av ensamkommande barn och ungdomar.

För mer information och intervjuer:

Oliver Rosengren (M), kommunalråd och ordförande i nämnden för arbete och välfärd. Mobil: 0723-00 55 77

Rizana Mustedanagic, avdelningschef Avdelning vuxna. Tel: 0470-435 19