​Språktester: Ett företags brister sänker inte branschen

I onsdagens Uppdrag Granskning, SvT, kom missförhållanden fram vid undersökningar av asylsökandes ursprung. För att rimligen fastställa detta ursprung låter Migrationsverket genomföra analyser av språk. Ett språk, en dialekt pekar mot ett land eller till och med från en region i det landet.

Länder som tar emot asylsökande har begränsade resurser, alla får inte komma in. Asylsökande från vissa länder och regioner anses vara i större behov av asyl än andra. Problemet är att fastställa varifrån den asylkommande kommer ifrån när hans eller hennes pass är förkommet, nio av tio asylflyktingar som kommer till Sverige saknar identitetshandlingar.

Det finns inte mycket att välja på för migrationsmyndigheterna när ursprung ska fastsällas för en asylsökande utan identitetshandlingar. DNA-tester? Nej. Fingeravtryck? Nej. Vad som finns att tillgå är i princip språkanalyser.

Gynnar asylsökande

Det problem som visas i Uppdrag Granskning där företaget som utfört språkanalys åt Migrationsverket synes ha varit försumligt är inte ett underkännande av språkanalys som metod.

Asylsökande gynnas av språkanalyser eller språktester. Inom EU bifölls 28 procent och i Sverige 39 procent efter språkanalys 2013. Norska migrationsverket, UDI, som också tillämpar språktester, biföll över 48 procent. I Frankrike där språkanalyser inte används bifölls samma år 14 procent.

Och asylsökande verkar söka sig till länder som tillämpar språktest. I EU 2013, före Kroatiens inträde i unionen, var antalet asylansökningar 0.25 per tusen invånare, i Sverige 1.97.

Metoden? I Norge lät UDI experter inom asylprocedurer och språk lägga grunden till en ny och akademiskt förankrad metod. Den infödde talarens, analytikerns öra och lingvistens verktygslåda utnyttjas.

Varje led i analysen kopplas till litteraturen med referenser. Detta medför att språkanalysen kan accepteras som bevis vid en rättegång. Detta ger 20 procent fler bifall för den asylsökande i Norge än i Sverige där en annan metod används, eller i absoluta tal, 400 fler skulle få stanna i Sverige, allt annat lika.

Mönstret – inte detaljer

Slutsatsen i analysen, samspelet mellan analytiker och lingvist, ska grundas i ett resonemang över observationer. Mönstret, inte vad den asylsökande råkat säga vid ett tillfälle avgör. En modersmålstalares öra, analytikerns öra, är ovärderligt, han eller hon kan sin dialekt men nödvändigtvis inte andra. Den metod som används i Norge ska ge större transparens, rättssäkerhet och i övrigt bättre kvalitet än vad som gäller nu för de tester som Migrationsverket i Sverige utför.

När ett företag brister i metod och rutiner kastar detta en skugga över språkanalys. Men när passet är borta har den asylsökande en bra tillgång, sitt språk och sin dialekt. Med en korrekt metod är språkanalysen inte bara ett bra komplement i asylutredningen, utan kan vara den pusselbit som låter Muhamed på riktiga grunder få möjligheter att starta om sitt liv i Sverige.

Roderick Martin

Verksamhetsansvarig
Verified