Vidarkliniken 30 år - Fenomenet Vidarkliniken: Utvecklingen och framtiden

När Vidarkliniken startade för 30 år sedan bröts ny mark inom den svenska vården. Sjukhusets utveckling har sedan dess kantats främst av ett stort intresse från patienter, vård och samhälle, men även en del svårigheter. Vidarkliniken är ett fenomen som berör och mycket talar för att behovet av den vård som ges här kommer att öka framöver.

Med inspiration från Schweiz och Tyskland öppnade den helt nybyggda Vidarkliniken i Ytterjärna 1985, som Nordens första antroposofiskt inriktade sjukhus. Det var en tvärprofessionell grupp av bland annat arkitekter, läkare, terapeuter, sjuksköterskor och ekonomer som med stark vilja konkretiserade och förverkligade idén.

Väckte stort intresse

– Det här var något nytt i den svenska vården och Vidarkliniken möttes av stort intresse, bland annat från media och politiker. Ministrar kom på besök och den då pågående Alternativmedicinkommittén var mycket intresserad av kliniken, berättar Ursula Flatters som är läkare och styrelseledamot på Vidarkliniken och som var med från början.

Från politiskt håll har man ända sedan starten sett Vidarkliniken som en modell för seriös integrativ medicin som bedrivs av legitimerad vårdpersonal under myndighetsinsyn, och där det finns möjlighet till forskning. Man har också kunnat konstatera att kliniken är mycket uppskattad av patienterna. Därför har de flesta regeringar genom åren uttalat betraktat Vidarkliniken som ett riksintresse.

Även den övriga vården har visat stort intresse för Vidarkliniken som modell. Tusentals kollegor från vårdens olika delar har varit på studiebesök här för att se och låta sig inspireras av klinikens arbetssätt. Sedan många år har sjukhuset också en omfattande vidareutbildnings- och kursverksamhet för bland annat läkare och sjuksköterskor.

Inte minst patienterna har visat stort intresse för Vidarkliniken. Genom åren har kliniken vårdat omkring 30.000 patienter i slutenvården och mångdubbelt fler i öppenvården. Väldigt många människor med långvariga sjukdomar har hjälpts till bättre hälsa och livskvalitet, och patientutvärderingar har år efter år visat goda vårdresultat och mycket bra betyg för kliniken.

Långt ifrån allt har varit enkelt för Vidarkliniken, som startade under en tid då det knappt fanns privat driven vård alls i Sverige. Vidarkliniken har under de gångna åren ibland också upplevts som kontroversiellt och från en del håll fått kritik. Dock mycket sällan från patienterna. Klinikens arbetssätt och synsätt på hälsa ger alldeles uppenbart resultat. Samtidigt som vården här baseras på skolmedicinsk kompetens, bygger den också på ett annorlunda och kompletterande sätt att åstadkomma hälsa.

– Vidarkliniken är något av ett fenomen i den svenska sjukvården som man inte kan bortse ifrån. Vi är inte en isolerad ö, utan finns hela tiden där som en intressant modell och viktig fråga för sjukvården, menar Ursula Flatters.

Allt fler patienter vill få vård på Vidarkliniken

Idag har Vidarklinikens rehabiliteringssjukhus vårdavtal med ett flertal landsting som tillsammans täcker mer än hälften av Sveriges befolkning. Inom Vidarkliniken finns också Vidar Vårdcentral. Båda verksamheterna möter en växande efterfrågan. Vårdcentralen i Järna har idag rekordstort antal listade husläkarpatienter. Sjukhuset får in betydligt fler remisser än vad avtalen med landstingen täcker in. Antalet remisser slår nya rekord.

– Det är till största del patienternas intresse som ligger bakom detta, men även alltfler remitterande läkare har fått ökad kunskap om vad vi åstadkommer här. Det här stämmer också bra med den nya patientlagens avsikter om att lyssna på patientens vilja. Det blir ofta bättre behandlingsresultat om man utgår från vad patienten vill, säger Conny Mathiesen, som är verksamhetschef på Vidarkliniken.

– Men många fler patienter skulle alltså kunna få hjälp hos Vidarkliniken. Att ge fler människor chans att ta del av den här vården är idag vårt viktigaste mål.

Behovet kommer att öka

Framöver ska Vidarkliniken på olika sätt satsa på ökad integrering och ökat samarbete med övriga sjukvården. Tanken är att man alltmer ska bli en naturlig, integrerad och självklar del av vård-Sverige. Det är mycket som talar för att behovet av den vårdinriktning som Vidarkliniken står för ökar framöver, både hos patienterna och samhället.

– Vårt ökade remissflöde är ett kvitto på det. Med vårt arbetssätt och vår helhetssyn på patienterna kan vi lindra, behandla och även förebygga flera av de vanligaste orsakerna till sjukskrivningar, som utmattning, stress och smärta. Med större uppdrag skulle vi kunna avlasta primärvården och akutsjukvården mer, och få tillbaka fler människor till arbete. Förutom minskat mänskligt lidande är det också kostnadseffektivt för samhället, menar Conny Mathiesen.

Sven Meenen, som är överläkare vid Vidarkliniken och specialist i allmänmedicin, noterar att det hos patienter idag finns en ökande medvetenhet om värdet av ett helhetstänkande.

– Många saknar detta i dagens vård, där man i regel fokuserar mycket på specifikt verkande mediciner och åtgärder, men mindre på att stödja människans självläkning, vilket Vidarkliniken fokuserar på. Jag tror vi framöver får se allt mer samarbete med den övriga vården, där man tar intryck av det helhetstänkandet vi har, särskilt när det gäller vårdkulturen.

– Att se till hela människan är särskilt viktigt för patienter med långvariga svårhanterade sjukdomar och tillstånd, exempelvis stressrelaterade sjukdomar, kronisk smärta och för cancerpatienter som genomgått krävande behandlingar. Det finns väldigt få i sjukvården som kan ta hand om deras behov, och där har vi en viktig uppgift.

Ursula Flatters anser att Vidarkliniken ligger före sin tid på flera sätt, och att även det talar för att efterfrågan på vården som ges här kommer att öka. Hon tror också att Vidarklinikens inriktning kan bidra till vård-Sverige på flera nivåer. Dels på en pragmatisk nivå, som handlar om att verkligen göra saker som alldeles uppenbart gör gott för patienten, exempelvis ge fysisk beröring och omvårdande samtal.

– Men det handlar också om större frågor kring vad hälsa egentligen är och hur den uppstår. Det här är en hälsoinriktning som vården behöver mer av. En sådan inriktning kräver både förmåga och kunskaper kring en rad saker. Exempelvis hälsoprocesser, verkligt lyssnande patientdialog, existentiella frågor, hur man ser och behandlar hela människan, hur man sätter in sjukdom och läkning i patientens livssammanhang, hur man frigör patientens egen potential till hälsa, och mycket annat. Där kan vi bidra med väldigt mycket.

Utbildning och forskning viktiga uppgifter

Därför ser Vidarkliniken olika former av vidareutbildning för kollegor inom vården som en viktig uppgift, som man kommer att fortsätta med. Även för patienter behövs mer utbildning kring bland annat hälsosam livsstil.

En stor uppgift för Vidarkliniken framöver är forskningen, där man har ökat ansträngningarna på senare år. Det handlar dels om att lägga grund för nya vårdkoncept, och dels om att studera effekter av klinikens vårdinsatser. Vården här är individuellt inriktad och resultaten kommer av en helhet av många vårdinsatser som riktar sig till hela människan. Det ställer bland annat krav på att forskningsmetodiken utvecklas, vilket också sker internationellt inom den övriga integrativa medicinen.

Conny Mathiesen vill framöver se att mer forskningsresurser läggs på att utvärdera Vidarklinikens vårdinriktning.

– Vi gör väldigt mycket nytta och det är viktigt att vi blir bättre på att dokumentera och kommunicera våra kliniska erfarenheter så att de blir föremål för fler forskningsprojekt. Mycket av det vi gör borde tillämpas av fler i svensk sjukvård för patientens bästa.