Skip to main content

Arbetsgivarringar: Saknad länk i rehabkedjan

Pressmeddelande   •   Feb 24, 2010 09:38 CET

Utan aktiva arbetsgivare, så är det svårt att lyckas med den nya rehabkedjans uppgift att få sjukskrivna tillbaka i arbete. En ny VINNOVA-rapport, som sammanfattar ett tiotal forskningsprojekt, visar att samverkan mellan företag i arbetsgivarringar stärker rehabprocessen. Ringarna ger fler möjligheter till praktik och arbetsträning för sjukskrivna och underlättar frivillig rörlighet för dem som måste byta arbete.

- Den nya rehabkedjan är inriktad på åtgärder som med lock och pock driver på de sjukskrivna. Men politiken har inte gjort mycket för att öka nyckelgruppen arbetsgivares engagemang och intresse för att bidra med sina kunskaper och resurser, säger professor Casten von Otter, som skrivit rapporten.

Enligt rapporten är den viktigaste poängen med arbetsgivarringar att det är en öppen modell med utrymme för innovationer och nya idéer. Drivkraften ligger hos de berörda. Rehabkedjan är däremot en centralistisk regelstyrd modell som tycks mer inriktad på att få med de motsträviga, än att ge dem som är motiverade bästa möjliga förutsättningar, enligt von Otter. 

VINNOVA fick 2003 regeringens uppdrag att finansiera forskning och utveckling av arbetsgivarsamverkan kring förebyggande och rehabiliterande åtgärder. VINNOVA har följt ringarnas verksamhet till och med 2009.

De cirka 30 arbetsgivarringar som idag är aktiva i Sverige har uppstått som spontana lokala initiativ. Några har funnits så länge som 20 år. En ring har i snitt ungefär 15 medlemsföretag med sammanlagt 8 000 anställda. Samarbetet kan handla om möjligheter till arbetsträning, byte av arbetsuppgifter och personalutveckling i allmänhet. I typfallet finansieras verksamheten helt och hållet av medlemsföretagen. Ringens styrka är kunskapen om de lokala företagen, vilket förenklar beslut och flexibla lösningar. Arbetsgivarringarna saknar idag direkt stöd i lagstiftningen eller i fackliga avtal.

- Regeringen vädjade nyligen till arbetsgivarna om att göra mer aktiva insatser för att underlätta återgången till arbete. Den här typen av satsningar ligger alltså lägligt i tiden. Arbetsgivarringar är ett kostnadseffektivt sätt för företag att organisera arbetslivsutveckling generellt, så att långvarig ohälsa förebyggs, säger Erling Ribbing, som lett forskningsprogrammet på VINNOVA.

- Det saknas idag en hel del pusselbitar i det svenska rehabsystemet för att underlätta för arbetsgivarna att göra den här typen av satsningar. En finansiering liknande den som trygghetsfonderna har genom en partgemensam försäkring, skulle göra fler företag intresserade av att bilda arbetsgivarringar, säger Casten von Otter.

- Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, som i dag är hårt styrda av centrala regelverk, måste få större utrymme för att träffa lokala uppgörelser med arbetsgivare som vill göra extra insatser i rehabprocessen. Idealet vore en flexibelt användbar ”rehabpeng” för att finansiera tidiga insatser, enligt von Otter.


Exempel på aktiva arbetsgivarringar är Nyckelringen AB i Nyköping, Kalmarsundsregionens arbetsgivarring, Arbetsgivarringen Mora/Orsa/Älvdalen/Rättvik/Leksand, Sjuhäradsringen, Arbetsgivarringen AB i Karlskrona, Starck & Partner AB i Stockholm, Företagsringen Norrköping och Företagsringen i södra Hälsingland.


Rapporten presenteras vid ett seminarium hos AFA Försäkringar den 17 mars.


Läs hela rapporten: "Arbetsgivarringar: samverkan, stöd, rörlighet och rehabilitering".

  

För ytterligare information: Casten von Otter, telefon 073-071 6977, 0175-911 40, e-post casten.vo@gmail.com, eller Erling Ribbing, VINNOVA, telefon 08-473 31 50, e-post Erling.Ribbing@VINNOVA.se

 

 

Kommentarer (0)

Lägg till kommentar

Kommentera