Nisse Hellberg ”Vad har han i huvudet?”

Nytt album 21 maj

(Metronome/Warner Music)

”Vad har han i huvudet?” kallar Nisse Hellberg intresseväckande sitt nya album. På omslaget snurrar en serie grafiska symboler kring Nisses hår. Elvis finns där, men också mer gåtfulla objekt som en spade, en katt och en Atlantångare.

-Omslaget och titeln är lite influerad av Svenska Ord och Lasse O’Månsson, det var dags att våga lite mer där. Prylarna i ”huvudet” syftar på saker i låtarna. Folk får vänta och se, skrattar Hellberg på frågan om detta verkligen är vad han har i huvudet om dagarna.

Det färska albumet är det femte i en svit hyllade och framgångsrika album som Hellberg – fram till dess sedan 25 år svensk rockikon i Malmögruppen Wilmer X - inledde med 2006 års ”Snackbar blues.”  

Han kör troget vidare med samma band och producent som på de senaste fyra albumen. Men viktigast för hans fans: hans rootsspäckade rockmusik är lika flyhänt som någonsin.

Rolling Stones, Ramones och John Fogerty smyger som en glödgad stubintråd i låtarna, de fräser och hotar behagligt, ömsom smeksamt, ömsom rockabillyladdat attackerande. Den här gången är delikat tryfferat med gästspel av Lisa Nilsson (duett på ”Om vågorna stiger”, kör på ”En blomma av glas”) och av att Hellberg i en låt sjunger på såväl skånska, engelska, franska som tyska (!). 

Elva spår är nya egna verk, en är en cover, Kirsty MacColls ”There’s A Guy Works Down The Chip Shop Swears He’s Elvis” har på skånska blivit ”Chip shop Elvis.”

Texterna utmanar som vanligt betydligt mer än vad en slarvig lyssning ger vid hand:

-Texterna är mycket ”Nisse”, men jag försöker utmana ämnena och djupet. Här finns låtar om papperslösa, om den hopplöse bluesmannen som får en hit, om Amerikafararen Charlie Truck, om den episka översvämningen, om katten som smyger in till grannen.

I texten om den papperslöse tar Nisse till bästa skoltyskan. Eller möjligen den sämsta, om man får tro honom själv. När orden tröt lät han texten kvalitetssäkras av Herbert ”Hebbe” Schwarz, far till en sorts mittfältare som dagens landslag så saknar, Stefan Schwarz…

 Nisse Hellberg har i intervjuer ofta påpekat sin frustration över att det skenbart trygga i hans musik gör att många missar det dubbelbottnade i hans ord. Han har sagt: ”Att skriva politiska texter utan pekpinnar är en utmaning. Det finns långt mer än ”samma gamla rock’n’roll” att hitta om man anstränger sig lite.”

Att hans musik trots detta når fram minst lika bra som under åren med Wilmer X visar listplaceringarna för hans fyra album från och med ”Snackbar blues”: 2-2-9-6.

År 2010 nådde samlingen ”Tufft jobb” dessutom plats 4. Sin hittills enda etta som soloartist hade Hellberg faktiskt redan 1994, då en delad platta med Peps Persson, ”Röster från södern” nådde den gången längst upp.

Trots de sylvassa texterna är nog ändå hans sound och sväng huvudrecepten bakom framgången. Grunden läggs av det trogna bandet: Janne Lindén (gitarr), Tobias Einestad (bas) och Marcus Källström. De ger Hellberg utrymme att hysta in allehanda nycker och idéer i samspel med producenten Chips Kiesby. Allt inspelad i - faktiskt! - en helt ny studio för Hellberg som soloartist, Park Studio i Älvsjö utanför Stockholm.

Nisse fortsätter:

- Jag trivs otroligt bra med detta gäng och känner mej långt ifrån färdig med dem. Jag känner mej hyfsat trygg i min musik också, vissa kallar det säkert nåt annat, och det jag vill är att vässa hantverket. Melodierna, texterna och lirandet. Titeln uppkom som ett konstaterande att jag inte har nån koll på vilka idéer som ramlar in och slår rot. Det växer vilt, inte som i en rabatt i rader.

I sommar får vi höra de nya låtarna blomma intensivt på diverse svenska scener.

SLUT

För mer information och kontakt: Helene Wigren PR & Beyond

Helene.wigren@prbeyond.se  070- 7527605

Rebecca.lidh@prbeyond.se  070- 327 85 95