Ny rapport: Afrikaner namnlösa i svenska tidningar

När svenska tidningar skriver om bistånd och hjälpinsatser i Afrika får lokalbefolkningen ytterst sällan sitt namn i tidningen. Vita svenskar namnges dock nästan alltid. Det visar rapporten #allaharettnamn som We Effect presenterar i Almedalen i dag.

Tretton procent av alla privatpersoner från Afrika namngavs i svenska tidningar under 2014, det är en minskning med fem procentenheter från 2013. Samtidigt namngavs 93 procent av alla vita personer i rapporteringen, vilket är i paritet med statistiken från 2013.

Analysen, som särskilt fokuserar på bilder, är gjord av Retriever och baseras på 1 221 tidningsartiklar publicerade under 2014 i svenska tidningar.

Sämst är tidningarna på att namnge män ur lokalbefolkningen. Bara sju av 100 män, ur kategorin privatpersoner från Afrika, får ett namn i tidningen. Barn är fortfarande det vanligaste motivet på bild i rapporteringen, men i bara tio procent av de undersökta artiklarna får de sina namn i tidningen.

Kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen utgör dock ett undantag och namnger samtliga personer ur lokalbefolkningen som är med i rapporteringen. För morgontidningarna är det omvänt, i endast sju procent av bilderna på lokalbefolkningen finns namnen med.

– Alla har ett namn, det ska inte spela någon roll om man heter Anna eller Ajuma. Att anonymisera människor från Afrika är inte bara orättvist och fel, det gör även förståelsen för Afrika mindre. Vi vänjer oss vid att dessa människor bara är rekvisita till en text om fattigdom. Men det är positivt att kvällstidningarna går i bräschen i namnfrågan och nu hoppas jag att andra medier följer efter, säger Ola Richardsson, kommunikationschef på We Effect.

Ytterligare slutsatser från rapporten #allaharettnamn:

• Vita biståndsarbetare förekommer på hälften av alla bilder i rapporteringen och är nu vanligare än offerbilder, som tidigare dominerade. Endast sju procent av alla bilderna framställer människor i Afrika som aktiva.
• Antalet artiklar om svenska biståndsinsatser i Afrika ökade med 28 procent under 2014. Men bara två procent av alla bilder i rapporteringen visar på resultat av biståndsinsatserna.
• Politiker är mer medialt aktiva i biståndsfrågan nu jämfört med tidigare år. Under 2012 och 2013 uttalade sig en politiker i färre än var tionde artikel, nu uttalar de sig i var fjärde artikel.

Rapporten presenteras 30 juni kl 18-19 på Sverige i Världen-torget, Donnersgatan 6. 
Rapporten släpps i samband med att Omvärldens chefredaktör Erik Halkjaer med gäster diskuterar rapporten och ämnet i podden Utvecklingssamtalet. Gäster: Ola Sigvardssson, Allmänhetens Pressombudsman, Heidi Avellan, politisk chefredaktör Sydsvenskan och Ola Richardsson, kommunikationschef We Effect.

Om analysen: Analysen är gjord av Retriever och baseras på 1 221 tidningsartiklar publicerade under 2014 i svenska tidningar. Artiklarna handlar om svenska bistånd- och hjälpinsatser i afrikanska länder söder om Sahara. Analysen har ett särskilt fokus på vilka bilder som illustrerar tidningsartiklarna.

Rapporten #allaharettnamn bifogas som en PDF.

För ytterligare information – vänligen kontakta:
Marcus Lundstedt, pressekreterare We Effect
Telefon 070-107 43 17, E-post: marcus.lundstedt@weeffect.se

Ioanna Lokebratt, Medieanalytiker Retriever
Telefon: 0760-00 10 30, E-post: ioanna.lokebratt@retriever.se