Normkritisk visualisering ger mer jämlika och rättvisa städer

Normer och värderingar styr hur vi beskriver och upplever våra stadsmiljöer, och kan i slutändan avgöra vilka förutsättningar olika grupper ges i staden. En forskargrupp inom White Research Lab har undersökt hur normkritiska visualiseringar som verktyg kan bidra till att förbättra de byggda miljöerna och skapa en mer rättvis stad.

Visualiseringar och illustrationer är självklara inslag i arbetsprocesserna inom arkitektur och stadsutveckling, eftersom beställare och andra intressenter som berörs av arbetet vill kunna föreställa sig resultatet både i förväg och under processens olika skeden. Men visualiseringarna är sällan utmanande eller reflekterande. Istället produceras ofta utopiska bilder som förstärker stereotyper. Vad säger det om vilka som kommer att bo och vistas på en plats?

– Många visualiseringar förstärker samhällsnormer och bidrar till exkludering, snarare än inkludering. I vår forskning ville vi undersöka om vi kan integrera mer normkreativa visualiseringar som ett verktyg i våra arbetsprocesser och om det kan förbättra de byggda miljöerna och göra dem mer tillgängliga, säger Lisa Wistrand, kulturgeograf på White.

Järntorget i Göteborg, bild 1 (visualisering)Järntorget i Göteborg, bild 2 (visualisering)

Forskningsprojekt inom White Research LabForskningsprojektet inom White Research Lab kom till i samband med en förstudie för Vinnova tillsammans med Chalmers, Lindholmen Science Park och Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (RISE). Projektet utmanar normer med visualisering som verktyg, och där är medvetandegörandet en viktig del. Om vi inte har kunskaper om hur normer spelar roll, så riskerar vi att landa i förslag som bara fungerar för den som representerar normen. Det brukar typiskt vara en vit, välutbildad och fysiskt fullt fungerande man.

– Eftersom normer påverkar hur vi ser och beskriver saker är det viktigt att vi är medvetna om dem. När vi vet hur det fungerar kan vi redan på visualiseringsnivå börja utmana och utveckla idéer som bryter normer istället för att förstärka dem, säger Samuel Michaëlsson, visualiserare på White.

Normkritiskt arbetssätt kan förändraNu har projektgruppen en ambition att implementera ett normkritiskt arbetssätt i Whites pågående uppdrag. Det kan till exempel handla om att låta skalobjekten bryta normer. Att fylla en bild med normkritiska ”skalgubbar” är inget självändamål, men det kan vara ett steg på vägen.

– Om vi undviker att aktivt reproducera begränsande normer kan vi vara med och skapa en bild av ett mer accepterande och hållbart samhälle. Men vi vill inte att det slutar där. Det är först när vi förändrar våra arbetssätt, låter normkritiken prägla skissprocessen och därmed direkt påverkar hur staden utformas som vi kan göra skillnad, säger Lisa Wistrand

Med start 2016 ingår nu White och denna projektgrupp i ett genomförandeprojekt som finansieras av Vinnova. Lindholmen Science Park är projektledare och Skanska, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (RISE), Chalmers, Göteborgs Stadsbyggnadskontor och Älvstranden Utveckling AB deltar i forskningsprojektet.

Läs mer om projektet hos Vinnova eller hos Lindholmen.

Järntorget i Göteborg, bild 3: Årstider (visualisering). Klicka på bilden för att se den i fullstorlek.

Om White Research LabInom White Research Lab bedrivs Whites uppdragsnära forskning, omvärldsbevakning och kunskapsöverföring, med syftet att bidra till en hållbar samhällsutveckling. WRL består av tolv nätverk som leds av utvecklingsansvariga inom respektive kompetens- och marknadsområde, samt utvecklingsmiljöer som samlar Whites specialkompetens inom fyra forskningsområden.

Om normkritik
Normkritik handlar om att komma åt själva grunden till varför ojämlikhet mellan olika människor uppstår, att ställa kritiska frågor kring de normer som inkluderas respektive exkluderas, vilka som resultatet anpassas efter och vilka som missgynnas.

Om skalobjekt och ”skalgubbar”
Skalobjekt, eller ”skalgubbar”, som det ofta kallas, är människor, träd, bilar och andra objekt som traditionellt använts inom arkitekturvisualisering för att visa just skalan på det byggda gentemot människor. Idag används skalobjekt ofta för att framhäva en känsla och en atmosfär av den föreslagna platsen eller arkitekturen.

Artikeln i sin helhet finns att läsa i Tidningen Arkitekten.