UNGA VUXNA MED NEDSATT ARBETSFÖRMÅGA - En beskrivning av trygghetssystemen i Norden

Vilka konkreta delar av de ekonomiska och sociala trygghetssystemen i Norden är aktuella för gruppen unga med psykisk ohälsa? Vilka regler styr och hur administreras trygghetssystemen?

Den här rapporten visar att samtliga nordiska länder har välfärdssystem riktade till gruppen unga med psykisk ohälsa, men att systemen i de olika länderna skiljer sig åt i sin uppbyggnad.

Rapporten tar utgångspunkt i att existensen av välfärdsstatliga system, med syfte att skydda människor mot ekonomisk fattigdom i de nordiska länderna, är en styrka. Det är inte de välfärdsstatliga ambitionerna om social och ekonomisk trygghet som är problemet. Det är systemens funktionssätt och de sociala konsekvenser de får i praktiken som kan diskuteras.

Följande frågor har varit vägledande i vår kartläggning av trygghetssystem:

Vilka konkreta delar av de ekonomiska och sociala trygghetssystemen är aktuella för gruppen unga med psykisk ohälsa?

• Vilka regler styr trygghetssystemen?
• Hur administreras trygghetssystemen?
• Hur ser det ekonomiska stödet ut?
• Hur ser eventuellt övrigt stöd ut (tjänster, insatser, aktiviteter)?

Den systematiska genomgången visar att samtliga nordiska länder har välfärdssystem riktade till gruppen unga med psykisk ohälsa. Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige har alla socialpolitiska ambitioner om en välfärdsstat där det offentliga har ett ansvar för medborgarnas välfärd, i de fall ohälsa hindrar människor från att försörja sig genom lönearbete. De olika systemen i de olika länderna skiljer sig dock åt i sin uppbyggnad.

Exempelvis gäller detta den så kallade inkomstbortfallsprincipen. Den är grundprincip i samtliga länders system, med undantag för Danmark. Det danska systemet är ett flat-ratesystem utan någon inkomstrelaterad del. Principen att beräkna ersättningen på grundval av tidigare arbetsinkomst får särskilda verkningar för gruppen eftersom de i många fall saknar tidigare arbetsinkomst, eller har en mycket begränsad sådan. Många unga tillerkänns garantiersättning och den inkomstbortfallsprincip som var tänkt som grundregel blir inte relevant för dem.

Finland och Island har två parallella ekonomiska och sociala system riktade till gruppen unga med långvarig psykisk ohälsa. I Danmark, Norge och Sverige har nyligen genomförda lagändringar förändrat systemens funktionssätt. Dessa faktorer sammantagna gör att systemen är svåra att överblicka, vilket får till konsekvens att det blir svårt för gruppen unga med psykisk ohälsa att ta tillvara sina medborgerliga rättigheter.