Låt Sveriges miljöfordonsdefinition vara, Infrastrukturdepartementet

Förslaget att ta bort den svenska miljöfordonsdefinitionen är ännu en överdriven EU-anpassning från svenska regeringen. Det är dags att Sverige formar sin egen klimatpolitik.

I ett remissyttrande kritiserar 2030-sekretariatet idag att Infrastrukturdepartementet planerar ta bort den svenska miljöfordonsdefinitionen när EU:s regler för miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster införs.

– Vi har flera gånger sett hur regeringen tagit fel beslut av rädsla för vad EU kan göra, säger Jakob Lagercrantz, vd 2030-sekretariatet. Det hände med skatten på solel 2016, och höll på att hända kring miljömärkningen av drivmedel. Det tog ett par telefonsamtal med EU-kommissionen för att klargöra att Sverige misstolkade EU:s intentioner.

I övrigt är remissförslaget ett lydigt införande av vad som beslutats i EU. Infrastrukturdepartementet missar dock att ta hänsyn till att Sverige har klimatmål för transportsektorn som är 3,5 gånger högre än EU:s, och att Sverige ligger betydligt längre fram än EU när det gäller laddbara fordon. I Sverige utgör laddbara fordon 40 procent av nybilsförsäljningen, i EU är motsvarande siffra 10 procent. Gällande biodrivmedel ligger Sverige ligger längst fram i Europa med över 30 procent biodrivmedel på marknaden, jämfört med EU:s genomsnitt på under 10 procent.

– Sverige visar på konkret miljöpolitik, medan EU har radikala mål först 2050. Svenska beslutsfattare behöver tydligt visa att Sverige med de ambitiösa klimatmål vi har är i en unik position, och behöver ha tuffare regler, kommenterar Jakob Lagercrantz. Sverige ska hålla klimatfanan högt, inte stå med mössan i handen.

Den svenska miljöfordonsdefinitionen har funnits sedan 2005, och blev tidigt en viktig del i den svenska klimatdebatten. Benämningen miljöfordon blev synonymt med ett fordon som var bättre ur klimatsynpunkt, och kraven har skärpts löpande. Förra året kopplades miljöfordonsdefinitionen samman med bonusförordningen.