Livsmedelsberedskapen - en central del i försörjningsberedskapen

Under hösten 2023 släppte utredningen om nationell samordning av försörjningsberedskapen sitt delbetänkande ”En modell för svensk försörjningsberedskap”. Utredningen syftar till att undersöka hur Sveriges försörjning ska fungera för att stärka samhället inför höjd beredskap eller krig. Försörjningsberedskapen är en avgörande del för arbetet med totalförsvaret. Utan en förmåga till tillräcklig försörjning av nödvändiga eller kritiska varor för totalförsvaret minskar Sveriges förmåga att motstå ett väpnat angrepp.

Utredningens slutbetänkande ska redovisas i månadsskiftet maj-juni 2025, 2Secure har således anledning att återkomma med en djupare analys av betänkandet. Till dess kan det dock vara värt att diskutera delar av ämnesområdet försörjningsberedskap. Denna artikel ämnar göra så med livsmedelsförsörjning och livsmedelsberedskapen. Vilka problem som finns för livsmedelsberedskapen samt vad Sverige som samhälle behöver göra för att bygga upp livsmedelsberedskapen. En fungerande livsmedels- och dricksvattenförsörjning är grunden för människors hälsa och överlevnad och centrala områden för försörjningsberedskapen.

Sveriges livsmedelsindustrier står inför flera utmaningar för att kunna säkra den svenska livsmedelsförsörjningen och livsmedelsberedskapen. Så sent som i mars 2025 släppte Livsmedelsföretagen en rapport där de specifikt uppmärksammar livsmedelsberedskapen. De kommer även med åtgärdsförslag som skulle kunna stärka livsmedelsberedskapen och det civila försvaret. Förslagen som presenteras syftar till att skapa effekter som gör livsmedelssektorn lönsam, konkurrenskraftig och robust, oavsett världsläge. Rent konkret kommer uppbyggnaden av en robust livsmedelsförsörjningsberedskap att ta tid och kosta pengar. Det är inget som sker över en natt vilket bekräftas av betänkandet ”livsmedelsberedskap för en ny tid” från 2024.

Annorlunda förutsättningar nu

Förutsättningarna för en ny livsmedelsberedskap ser annorlunda ut idag jämfört med vad de gjort tidigare. Dels så har Sveriges befolkning förändrats, dels är vi nu med i den Europeiska unionen som har stor betydelse för vår försörjning. Dels är dagens hotbild bredare och mer komplex än tidigare. Slutligen kan sägas att försörjningskedjorna för insatsvaror har globaliserats. Grunden för en livsmedelsberedskap är dock alltjämt den inhemska livsmedelsproduktionen.

Primärproduktionens utmaningar

Den inhemska primärproduktionen av livsmedel är beroende av flera faktorer, bland dem mineralgödsel. Sverige saknar inhemsk produktion av mineralgödsel. Den svenska primärproduktionen är därmed beroende av att mineralgödsel importeras. Den svenska livsmedelsberedskapen har således kritiska externa beroenden av import, men, det finns goda förutsättningar inhemsk produktion av mineralgödsel. Även om det finns hinder på vägen. Det handlar om såväl som krav på tillstånd, möjligheter att ansluta till elnätet samt regelverket kring recirkulering av avfall. Ett annat beroende för den inhemska primärproduktionen är växtskydd och även här finns det ingen produktion av växtskyddsmedel i Sverige. Detta samtidigt som EU ämnar halvera användningen av växtskyddsmedel inom unionen fram till 2030. Avsaknaden av inhemsk produktion av dessa två insatsvaror skapar stora beroenden för livsmedelsproduktionen. I en ansträngd situation med störningar i handelsflöden innebär avsaknaden av egen produktion risk för stora konsekvenser på kvaliteten och kvantiteten på skördar. Det skapar även en problematik för den svenska livsmedelsproduktionen att kunna bygga upp beredskapslager.

Beredskapslagring

För att Sveriges livsmedelsförsörjning ska kunna upprätthållas krävs det beredskapslager, detta för att minska sårbarheten vid störningar i försörjningen. Sverige har erfarenheter av beredskapslagring från det kalla kriget. Beredskapslagringen var då omfattande och lagringen av livsmedel bedömdes motsvara två månaders konsumtion. Sedan kalla krigets slut avvecklades stora delar av beredskapslagringen och Sverige behöver således åter bygga upp denna typ av förmåga. Det gäller förmågan till lagring av livsmedel som ska kunna distribueras såväl som lagring av de insatsvaror som behövs för att producera livsmedlen. Lagringskapaciteten av livsmedel i leden efter primärled är idag begränsad. Det finns även vissa begränsningar vad gäller lagringsmöjligheterna av insatsvaror. Sverige som helhet, livsmedelsindustrin i allmänhet och livsmedelsproducenterna i synnerhet behöver vidta åtgärder för att öka sina lagringskapaciteter. Den strategiska lagerhållningen är en förutsättning för Sveriges livsmedelsberedskap. Som beskrivet ovan saknas inhemsk produktion av mineralgödsel såväl som för växtskydd. Det är här kritiskt att bygga upp beredskapslager av dessa typer av varor, för att kunna hantera en situation med allvarliga störningar. Det är dock inte hållbart att endast lagra råvaror, livsmedel och insatsvaror. De lager som byggs upp behöver även omsättas så att de inte förfaller. Omsättningen av lagren bör göras genom avtal med de företag som redan idag lagerhåller varorna, för att säkerställa tillräcklig nationell tillgång.

Utökat ansvar för enskilda och kommuner

Sammantaget krävs det en lokal kraftsamling för befolkningens överlevnad. I grunden handlar det om att den enskildes förmåga bör stärkas vilket kan innefatta att var och en bygger upp sina egna krislådor. Alltså att enskilda har livsmedel hemma motsvarande minst en veckas förbrukning.

Ur ett större perspektiv innebär det att kommunen kommer få ett större ansvar för den lokala livsmedelsberedskapen. Kommunens nya ansvar innebär bland annat analyser av befolkningens olika livsmedelsbehov och att planera för hur distribution av livsmedel ska genomföras. Det innebär även ett ansvar för att kunna upprätthålla kommunens måltidsverksamheter under allvarliga störningar.

Många av dessa uppgifter för livsmedelsberedskapen redogörs för i ett flertal betänkanden, det kommer komma ny och förändrad lagstiftning på området. 2Secure har således anledning att återkomma på området allteftersom det utvecklar sig.

Det är omfattande nya och utökade uppgifter som kommer tillföras redan ansträngda kommunala organisationer. Kommuner och livsmedelsproducenter behöver vidta de åtgärder som krävs för att kunna möta och hantera de nya kraven och den ökade arbetsbördan som de innebär för livsmedelsberedskapen. 2Secure kan stödja i detta arbete genom våra konsulter med expertis inom beredskapsarbeten.