Sverige tappar i europeisk digitaliseringsrankning

Sverige har gått tillbaka inom flera viktiga områden i EU-kommissionens årliga rapport eGovernment Benchmark, som mäter digitaliseringsgraden inom offentlig förvaltning. Samtidigt rankar de undersökta svenska tjänsterna som bäst i EU vad gäller tillgänglighet.

Den 22:a årliga utgåvan av den årliga eGovernment Benchmark, som sammanställs av Capgemini, visar att Sverige tappat inom de viktigaste sammanvägda indikatorerna, Digital Public Services for Businesses och Digital Public Services for Citizens. När det gäller e-tjänster för företag är nedgången 6 poäng till 90 med 86 som genomsnitt för samtliga EU-länder. Om man tittar på tjänsteutbudet för privatpersoner har Sverige gått tillbaka med sju poäng till 86 (EU-genomsnitt är 82).

Rapporten visar att den största delen av tappet på företagssidan beror på en negativ utveckling inom digitala tjänster för nystartade bolag. Sverige, som tidigare var bäst i klassen här med en perfekt poäng på 100, har i årets mätning gått tillbaka till 91 poäng.

I rankingen av offentliga e-tjänster för privatpersoner fokuserar rapporten på de administrativa steg som krävs för att hantera ett antal vanligt förekommande "livshändelser" inom sju områden. Varje område bedöms sedan utifrån hur stor andel av de administrativa stegen som går att utföra online. Sverige har här backat kraftigt inom tre områden: rättsväsende (från 93 till 73), vård och hälsa (från 92 till 81) samt familj (från 94 till 79).

"Årets upplaga av eGovernment Benchmark visar att Sverige återigen har tappat mark inom att erbjuda viktiga digitala tjänster för såväl medborgare som företag. Detta är inte acceptabelt och vi måste aktivt arbeta för att vända trenden, särskilt inom områden som rättsväsende, vård och stöd till nystartade företag. Rapporten ger tydliga indikationer på var insatserna behöver fokuseras för att vi återigen ska ligga i absolut framkant”, säger Caroline Segerstéen Runervik, Nordenchef på Capgemini.

Rapporten visar dock ett område där Sverige faktiskt ligger i absolut framkant: 90 procent av de undersökta webbtjänsterna uppfyller samtliga utvalda tillgänglighetskriterier från WCAG (World Content Accessibility Guidelines). Detta innebär att personer som är beroende av skärmläsare, behöver högkontrast-läge eller förlitar sig på tangentbordsnavigering har full tillgång till tjänsterna. Som jämförelse ligger EU-genomsnittet på 43 procent, och inget annat land når över 80 procent.

”Det är självklart glädjande att vi så tydligt går i bräschen här och visar att tillgängliggörande handlar om mer än att bara digitalisera viktiga samhällstjänster”, säger Caroline Segerstéen Runervik. ”Att vi leder utvecklingen inom det här området är bra och tack vår innovationskraft och teknikkunnande bör vi mobilisera och ta ledartröjan för det samlade digitaliseringsarbetet i offentlig sektor.”

Om man lyfter blicken och tittar på utvecklingen inom samtliga medlemsländer, visar rapporten tydliga framsteg vad gäller digitalisering av offentlig förvaltning. I en övervägande majoritet av medlemsländerna

finns de flesta av de undersökta och mest efterfrågade tjänsterna idag faktiskt tillgängliga online. Det är i stället inom viktiga delar som cybersäkerhetsarbete samt tillgänglighetsanpassning som det största behovet av förbättring finns.

”Vi ser en liknande utveckling i Danmark som i Sverige, med en tillbakagång gällande det digitala tjänsteutbudet. Där finns liknande anledning till vaksamhet för att kunna vända trenden”, säger Caroline Segerstéen Runervik. ”Istället är det tydligt att Finland är bäst i klassen, med konsekvent positiv utveckling över samtliga undersökta områden och nära topp-poäng för såväl företag som privatpersoner.”

Ranking – eGovernment Benchmark 2025

Källa:eGovernment Benchmark 2025, Country Factsheets

Om eGovernment Benchmark
Rapporten tas fram av Capgemini, Sogeti, IDC och Politecnico Milano på uppdrag av EU-kommissionen och bygger på analyser av fler än 14 000 myndighetswebbplatser i EU:s 27 medlemsländer med fokus på viktiga och vanligen förekommande händelser/aktiviteter som registrering av flytt, etablering av nya företag och olika typer av vårdtjänster. På grund av förändringar i metodik och resultatredovisning är olika länders placering på rankingen inte direkt jämförbar med tidigare års undersökningar.