Blogginlägg -
Kvalitativt webbinnehåll med hjälp av AI: Vikten av medvetna källval och snäv promptning
Som copywriter och SEO-strateg på Acrowd använder jag AI-verktyg dagligen, främst Googles Gemini och ChatGPT. AI-assistenter är ett fantastiskt hjälpmedel för att effektivisera innehållsproduktion, men som med de flesta verktyg är resultatet helt beroende av hur man använder det. Många företag ser potentialen i AI för att regelbundet kunna publicera nytt innehåll på sin webbplats, särskilt när tiden eller de interna resurserna är knappa. Men för att AI verkligen ska leverera värde – och inte bara volym – krävs en genomtänkt strategi. I den här artikeln vill jag dela med mig av några viktiga insikter jag har samlat på mig efter att ha jobbat med AI-verktyg de senaste två-tre åren: att medvetna källval och en strukturerad process för promptning är helt avgörande för att skapa relevant och kvalitativt webbinnehåll med hjälp av AI.
Medvetna källval: Precisionsmata din AI-assistent
Varför källurval är så viktigt
Principen är ganska enkel: slutresultatet är baserat på, och kan aldrig bli bättre än underlaget. En AI-assistent kan generera text om nästan vad som helst baserat på den enorma mängd information den har tränats på, men det innebär också en risk för att innehållet blir för generiskt, ytligt eller i värsta fall innehåller felaktigheter. Även om en fullskalig akademisk källkritik kan vara överkurs när man väljer källor för AI-promptning – ni som läser detta har sannolikt redan en vettig koll på tillförlitliga källor inom er egen bransch – är grundprincipen densamma: källans ursprung, innehåll, format och tillförlitlighet är avgörande för slutresultatet. Genom att aktivt välja och tillhandahålla specifika källor kan man styra AI:n mot att producera innehåll som är korrekt, relevant och anpassat för just er kanal.
Så väljer man källmaterial – konkret och kärnfullt
Innan du ens börjar fundera på att prompta, definiera syftet med innehållet och vem målgruppen är. Detta styr vilka källor som är mest lämpliga.
-
Prioritera internt material: Ofta det mest värdefulla. Det kan vara befintliga webbsidor, tidigare artiklar, produktblad, kundcase, säljpresentationer eller interna guider och policydokument. Denna information finns med största sannolikhet inte i AI-modellens faktabank, vilket innebär att slutprodukten faktiskt blir unik.
-
Välj externt material med omsorg: Komplettera med trovärdiga externa källor. För B2B-innehåll kan det handla om aktuella branschrapporter, vetenskapliga artiklar, statistik från erkända institutioner eller relevanta myndighetspublikationer.
-
Kriterier för bra källor:
- Relevans: Stämmer källan överens med ämnet och syftet?
- Korrekthet: Är informationen faktabaserad och tillförlitlig?
- Aktualitet: Är källan tillräckligt ny för att informationen fortfarande ska vara giltig? (Särskilt viktigt i snabbrörliga branscher.)
- Djup: Erbjuder källan tillräckligt med substans, eller är den ytlig?
Praktisk hantering av källor vid promptning
När du har valt ut ditt källmaterial finns det olika sätt att “mata” AI-assistenten:
-
Direkt inmatning: För kortare textavsnitt kan du ofta klistra in texten direkt i promptfönstret tillsammans med dina instruktioner. Var medveten om eventuella teckenbegränsningar i AI-verktyget, och dubbelkolla så att all text kom med.
-
Dokumentuppladdning: Många AI-verktyg tillåter idag uppladdning av filer (t.ex. PDF, DOCX, TXT). Då kan du ladda upp dina källdokument och sedan instruera AI:n att basera sitt svar på innehållet i dessa.
-
Länkning: Ibland kan man inkludera länkar till webbsidor som källa. Det är dock viktigt att tydligt instruera AI:n att använda informationen från den specifika länken och vara medveten om att AI:ns förmåga eller tillåtelse att aktivt hämta och bearbeta information från externa webbsidor kan variera mellan olika verktyg och sessioner. Varning: Detta är, i min erfarenhet, det allra vanskligaste sättet att leverera information på, det är (mycket) vanligt att AI-assistenten helt struntar i att besöka länken och istället chansar på vad som finns där.
- Referens i prompten: Om du använder ett längre material (t.ex. en uppladdad PDF eller en lång inklistrad text), var specifik i din prompt. Du kan till exempel skriva: “Basera svaret på kapitel 3 i bifogad PDF om X” eller “Använd informationen under rubriken ‘Våra tjänster’ i den inklistrade texten för att beskriva Y”.
Strukturerad promptning: Styr AI:n för bästa möjliga resultat
Värdet av begränsningar
Att bara be en AI-assistent att “skriva en artikel om X” och förvänta sig ett perfekt resultat redo att publicera är sällan en framgångsrik strategi. Det är som att ge en nyanställd en vag uppgift utan tydliga riktlinjer. Fördelarna med att sätta tydliga ramar och begränsningar i dina prompter är många: det ökar relevansen, minskar risken för faktafel eller så kallade “hallucinationer” från AI:n, och hjälper till att anpassa innehållet till ditt företags specifika ton och mål.
Min erfarenhet är att AI briljerar när det gäller stora textvolymer, rent informativa syften och när produktionen behöver ske regelbundet och/eller under tidspress. Då är en välstyrd AI oslagbar. Men när det handlar om unikt varumärkesbyggande innehåll, eller korta, permanenta texter där varje ord måste vara perfekt och processen gärna får ta tid, ser jag AI mer som ett hjälpmedel (i många sammanhang använder jag mig inte av AI-assistenter över huvud taget, de saknar den där mänskliga fingertoppskänslan). Just därför blir förmågan att sätta tydliga begränsningar och styra AI:n helt central för att maximera nyttan och undvika de många fallgroparna.
Effektiva metoder för att begränsa och styra AI-assistenten
En bra prompt är mer än bara en fråga; den är en uppsättning precisa instruktioner. Här är några metoder som funkar för mig, och som stämmer överens med vad AI-företagen själva rekommenderar:
-
Definiera roll och målgrupp: Instruera AI:n att agera utifrån en viss roll (“Agera som en expert inom förnybar energi…”) och skriva för en specifik målgrupp (“…och förklara fördelarna för en företagsledare som överväger att investera i solpaneler.”).
-
Ange ton och stil: Var tydlig med vilken ton du eftersträvar. Exempelvis: formell, informell, tekniskt detaljerad, inspirerande, neutralt rapporterande. Ge gärna korta exempel på önskad stil om möjligt.
-
Specificera format och längd: Vill du ha en artikel, ett blogginlägg, en punktlista, en FAQ? Ange önskat format och ungefärligt omfång (t.ex. “cirka 500 ord”, “tre korta stycken”, “en punktlista med fem punkter”).
-
Instruera om källanvändning: Detta är kritiskt. Använd formuleringar som: “Basera ditt svar enbart på den tillhandahållna informationen från [källa X].” Eller: “Använd inte din generella kunskap utöver det som finns i de bifogade dokumenten.”
-
Negativa instruktioner: Tala om vad AI:n inte ska göra. Till exempel: “Undvik att nämna priser.” “Använd inte teknisk jargong utan att förklara den.” “Inkludera inga påståenden som inte direkt kan stödjas av de angivna källorna.”
- Iterativ process: Se den första outputen från AI:n som ett utkast. Det blir sällan perfekt direkt. Var beredd på att förfina din prompt och köra den igen, eller att redigera den genererade texten.
Avslutningsvis
Att använda AI för att skapa webbinnehåll handlar inte om att abdikera från kvalitetskrav eller strategiskt tänkande. Tvärtom. Genom att medvetet välja dina källor och lära dig att formulera strukturerade, begränsande prompter kan du transformera AI-assistenten från en hallucinerande ordspruta till en kraftfull och effektiv partner i ditt innehållsarbete. Det är så vi på Acrowd ser på saken, och det är så du kan börja skapa mer relevant innehåll, mer regelbundet.
Börja experimentera med ett strukturerat tillvägagångssätt redan idag. Välj ett begränsat ämne, samla dina bästa källor, och formulera en tydlig prompt med de begränsningar som krävs. Du kommer att se en enorm skillnad i kvalitet redan vid första försöket och om du behöver hjälp med att komma igång är det bara att höra av dig!
/Björn och resten av gänget på Acrowd