Het katbeest – Mina äventyr i Nederländerna, del 2

Som ni, bästa läsare, säkert kan gissa betyder rubriken ”Kattbesten” på Nederländska. Den syftar på en av alla de saker som jag fick möjligheten att ”testa” under min fyra månader långa vistelse i Utrecht.

Den första tiden skulle jag bo i ett hus som jag fått låna av några kompisar som var ute på långresa och till huset hörde katten Stef. Jag har aldrig tidigare levt med en katt utan betraktar mig snarare som hundmänniska. Därför såg jag med tillförsikt fram mot denna test.

Att dela hus med en katt var en intressant prövning. I början var vår relation ganska spänd och han visade genom att kräkas i sängen och bajsa inne att han inte tyckte den nya hussen var något att ha. Han tyckte även att frukost skulle serveras kl fem på morgonen och om han inte fick som han ville, så hoppande han till slut upp i sängen och började stampa på mig. Mitt svar på detta var att börja kalla honom för ”het katbeest”.

För att vinna över honom på min sida la jag upp en strategi som byggde på exploratory testing delvis inspirerat av mina hunderfarenheter. Först testade jag med kel, men fick snabbt en klo i handen tillbaka. Inte riktigt det resultat jag hade förväntat mig, medan ni som har lite mer kunskap om katter vet att det är precis det förväntade resultatet. Jag som var utan domänkunskap förstod dock inte detta utan fick raskt gå vidare till plan B.

Plan B bestod i att skälla på katten när han gjorde något dumt. Det funkar normalt sett bra på hundar, så jag tänkte att det skulle kunna funka även på Stef, men ack vad jag bedrog mig. Den enda reaktion jag fick var ett förstrött ögonkast och sen fortsatte han att sova sig igenom min svada. Jaha, tänkte jag, då får jag gå över till min tredje och sista plan – mat!

Tillsammans satte vi igång att experimentera med olika typer av mat. Efter en ansenlig mängd testfall bestående av korvar, leverpastej, fisk mm. hade vi till slut etablerat en ganska bra relation. Jag gav honom mat som han gillade och han gjorde sina behov utomhus. En bra överenskommelse tyckte vi nog båda två. Mot slutet av min vistelse kröntes mitt kattskötande av att jag till och med fick ynnesten att klia honom på magen – lycka!

Min stora triumf kom när Stefs riktiga föräldrar till slut kom hem och han på ett ganska tydligt sätt visade att han föredrog mig… men detta till trots insåg jag en gång för alla att det inte blir någon katt för mig. En annan viktig lärdom som jag tar med mig är att domänkunskap är viktigt i testning.