Vad blir Sveriges unika konkurrenskraft jämfört med andra länder om spetskompetens ersätts med bemanning?

Agila metoder sätter kunden i centrum.

Det har under de senaste veckorna varit stort fokus på outsourcing i de svenska medierna som riktar in sig på IT, t.ex ComputerSweden och IT24. Outsourcing beskrivs ofta som den stora möjligheten till att bli konkurrentkraftig som företag genom att lägga ut driften, utvecklingen, underhållet av system. Senast i raden av företag är stålföretaget Outokompo som i rekordfart skall lägga ut hela sin drift av IT.

Till detta tillkommer fokus på att insourca (hyra in billigt från andra länder) kompetens till en betydligt lägre kostnad än vad konsulter och fast egen personal kostar idag. Detta i sin tur har satt press på de timtariffer som betalas till konsulter och har lett till artiklar om kommande sänkningar av tariffer de kommande åren. Jag tänkte att min inlaga skulle handla om ett svar till dessa tre trender och varför det finns ett stort värde att bedöma bilden flerdimensionellt och inte bara titta på kostnad och pris.

Tarifferna för konsulter inom IT ligger i stort sett kvar på de nivåerna som gällde när jag började som konsult 1995 och har inte stigit sedan dess utan snarare sjunkit inom vissa kategorier och sannolikt har lönerna ökat sedan 1995. Räknat på lönejusteringen sedan dess med i snitt 2-4% per år och ”ränta på ränta” effekten så är det uppenbart att möjligheten att bedriva den kvalitetskonsulting som Sveriges industri och verksamhet behöver snart är borta till stora delar. Kvar kommer vara möjligheten att erbjuda ren bemanning liknande truckförare och lagerarbetare. Att vi har stora mäklarföretag som pressar priset och distanserar kunder från leverantörer bidrar till den här utvecklingen med sjunkande priser för att vinna stora avtal. Priset kommer Sverige få betala i att få sämre konkurrenskraft i och med att spetskompetensen kommer att sjunka. Idag finns mycket av spetskompetensen samlad i konsultbolagen genom att det där satsat mycket på kompetensutveckling samt att det där finns möjlighet att bygga bred spetskompetens genom att jobba inom flera olika företag och branscher utan att byta jobb.

Vad blir Sveriges unika konkurrenskraft jämfört med andra länder i Europa och världen om denna spetskompetens ersätts med bemanning? Om vi bara använder lågkostnadsbemanning i antingen outsourcad eller insourcad modell är det svårt att särskilja sig från något annat land eller företag. Om det är en den önskade utvecklingen för Sverige och dess företag vilken långsiktig vision har man då?

De senaste åren har det varit stort fokus på att använda agila utvecklingsmetoder (Se faktaruta nedan) för att öka effektiviteten och kundvärdet i produkter och tjänster som företagen levererar. Detta är utvecklingens svar på Meretes föredrag den 6/12. Agila utvecklingsmodeller strävar efter att genom hög interaktion med kunden och snabba releaser till kunden säkerställa att kunden får det kunden vill ha på ett effektivt sätt. Genom agila arbetssätt kan företagen öka sin effektivitet och snabbhet och där med att anpassa sig till en omvärld som rör sig snabbare och snabbare varje år. Det har i stort varit framgångsrikt, speciellt där företagen utnyttjat experter för införandet och omställningen av verksamheten och metoderna. Hade detta kunna gjorts med hjälp av insourcade indier?

Sannolikt inte då det finns en viktig kulturell aspekt att beakta om man vill vara effektiv med agila metoder eller Lean. En karta över världen baserat på 2 axlar, graden av sekularisering och rationella värden kontra traditionella värden på den ena axeln och självförverkligande värderingar kontra överlevande värderingar på andra axeln (se bild The Inglehart-Welzel Cultural Map of the World) visar tydligt varför ett fåtal länder i världen varit framgångrika i införandet av agila metoder. Det visar också varför det är kulturellt svårt att jobba mellan Sverige och t.ex Indien då våra kulturella och religiösa värderingar skiljer vårt handlande så mycket åt.

Det är de länder som finns uppe i det högra hörnet som har bäst förutsättningar att arbeta agilt vilket också tydligt återspeglas i dessa länders arbetsätt och företag. Sverige är framgångsrikt i att införa agila arbetsätt och det har stärkts svenska företags konkurrenskraft. Det ger också en tydlig bild varför det är svårt att införa agila arbetsätt i företag som finns representerade i såväl Sverige och t.ex USA då de ligger långt ner mot de traditionella värderingarna och har svårare att släppa hierarkin och styrningen av medarbetare.

Vad vill vi uppnå då med Sverige och våra företag? Är det bara kostnadsjakt genom out- och insourcing som är svaret på vår framgång? Det låter tyvärr väldigt mycket så i debatten. Risken är att vi genom kortsiktig kostnadsjakt och ett endimensionellt synsätt på kraven på framtiden urholkar Sveriges konkurrenskraft och våra kulturella fördelar och inte ger oss andra förutsättningar än resten av världen.

Jag förespråkar att vi skall ta till vara våra unika kulturella fördelar och fokusera på det vi har i absoluta världsklass, innovationsförmåga, starka team, högt engagemang, att ligga i framkant med nya lösningar, tjänster, produkter och system. Att vi är exceptionellt effektiva och att vi är synnerligen lämpade för agila arbetsätt där vi har ett tätare samarbete med våra kunder och där igenom levererar ett högre värde än att bara vara billiga. Vi borde genom effektivare arbetsätt och tätare dialog med kunden eftersträva en högre vilja att betala för rätt produkt genom att dels inte utveckla det kunden inte vill ha samtidigt som vi snabbt och rätt utvecklar det kunder förväntar sig. 

Det finns utredningar från Standish Group 2002 som pekar på att endast c:a 20 % av det vi utvecklar används av kunden och att så mycket som 60-80% egentligen är funktionalitet som inte ger något värde. Att vi gör den utvecklingen billigare ger inget utökat värde till någon. Det är bättre att fokusera på värdet till kund och därmed värdet till leverantören än en kostnadsjakt utan annan uppsida.

Ett bra och tydligt exempel på denna produkt är Excel som säkerligen har en fördelning i användande som är ännu lägre än den som redovisas ovan.

Om vi skall vara kloka så skall vi lägga ut förvaltning av gamla system och gamla plattformar som härrör från 70-talet till våra outsourcing partners. Vi kan även lägga ut ren drift av system då detta är verksamheter som skall hanteras effektivt och rationellt. Betänk dock att kostnadsjakt är vad som drivit Tieto till den kris de är i idag med krasch som vänds ut och in i media. Allt har en baksida.

Vår kompetens som vi har i Sverige skall vi använda till att utveckla produkter och system i världsklass på ett effektivt sätt att resten av värden inte hänger med. Det kan låta som utopi men det är definitivt möjligt genom att fokusera på agila arbetsätt och fokus på att leverera det kunden är villig att betala för. Allt annat är ”waste”.

För detta kommer Sverige behöva mer än billig bemanning, Sverige kommer behöva spetskompetens.

Faktaruta:

Agil systemutveckling är ett samlingsnamn för ett antal programutvecklingsmetodiker som kan användas vid programvaruutveckling, även kallade lättrörliga metoder. Metoderna följer i stort sett samma värderingar, principer och synsätt. Jämfört med tidigare vattenfallsmodeller representerar de mer flexibla sätt att arbeta. Agile är engelska och betyder smidig, vig, lättrörlig.

Grundtankarna bakom agile bygger på att göra kunden/användaren nöjd med det som utvecklas genom ett mycket nära samarbete under hela utvecklingstiden med täta och regelbundna möten mellan utvecklare och beställare/mottagare. Arbetet bedrivs inkrementellt och iterativt vilket innebär att regelbundna mindre leveranser sker och att saker löpande utvärderas och kan ändras för att möta nya krav och önskemål. Det agila synsättet anser att det oftare är människor och kommunikation än verktyg och formella dokument som löser problem under utvecklingsarbetet.

En annan central grundtanke är att minimera risken för att en stor del av ett system befinner sig i ett halvfärdigt läge och inte kan leverera nytta. Ett agilt arbetssätt gör det möjligt för beslutsfattare att få ett bättre underlag inför beslut om att tillföra ytterligare resurser till ett projekt.

Exempel på ett antal ”lättrörliga metoder”:

• Feature Driven Development (FDD)
• Adaptive Software Development
• Dynamic Systems Development Method (DSDM)
• Scrum
• Extrem programmering (XP)
• Lean Software Development
• Crystal
• Nightly build

De tolv Grundprinciperna

Agila metodens tolv stycken grundprinciper är följande:

1. Vår högsta prioritet är att tillfredsställa kunden genom tidig och kontinuerlig leverans av värdefull mjukvara.

2. Förändrande krav är välkomna, även sent i utvecklingen. Agila processen skördar förändring till kundens konkurrenskraftighet.

3. Leverera fungerande programvara ofta med tidsskala från ett par veckor till ett par månader, med en förkärlek till den kortare tidsskalan.

4. Affärsfolk och utvecklare måste arbeta tillsammans dagligen under hela projektet.

5. Bygg upp projektet runt motiverade individer. Ge dem den miljö och det stöd de behöver, och lita på dem för att få jobbet gjort.

6. Den mest effektiva metoden för att förmedla information till och inom ett utvecklingsteam är konversation på plats mellan individerna (en: face-to-face).

7. En fungerande programvara är det huvudsakliga måttet på framsteg.

8. Agila processer främjar en hållbar utveckling. Sponsorer, utvecklare och användare ska kunna hålla en jämn utvecklingstakt på obestämd tid.

9. Kontinuerlig uppmärksamhet på teknisk kvalitet och god design ökar flexibiliteten.

10. Enkelhet – konsten att maximera mängden arbete som inte görs – är viktigt.

11. De bästa arkitekturer, krav och design framträder ur självorganiserande team.

12. Teamet ser över med jämna mellanrum hur man ska blir mer effektiva, sedan finjusteras det och man anpassar sitt beteende därefter.

Källor:

• Wikipedia
• Manifesto for Agile Software Development
• ”Agile Alliance”

Läs mer på www.addq.se/blogg