Anhöriga behöver bättre stöd

Många anhöriga till personer med afasi går på knäna och behöver få avlastning genom kommunens försorg. De utgör en riskgrupp för att drabbas av egen ohälsa, visar en ny undersökning från Sahlgrenska Akademin.

Kommunen kan hjälpa anhöriga genom att erbjuda avlastningsplatser, hemtjänst och anhörigstöd. Ett stort problem är dock att kunskapen om hur man kommunicerar med dem som har afasi är anmärkningsvärt låg bland vårdpersonal. Anhöriga vågar därför inte lägga in sin partner på avlastningsplats då det kan innebära att personalen inte kan kommunicera med och förstå vad personen med afasi vill. De vill inte att deras närstående med afasi ska bli mer utsatta än de redan är.

I hemtjänsten är ett motsvarande problem det ofta stora antalet personer som ska hjälpa personen med afasi. För den som har afasi blir det tröttande att ständigt möta nya personer som inte förstår vad denne vill uttrycka.

- Det håller inte i långa loppet, menar Eija Räty som håller i en anhöriggrupp i Afasiföreningen i Stockholms län. Hon har på nära håll sett anhöriga drabbas av ohälsa eftersom de gör mer än de egentligen orkar.

Eija tillhör själv en av dem som kämpar på i rollen som anhörig. Eija Rätys man fick afasi efter en stroke för drygt sju år sedan. Han fick förutom afasi en rad kognitiva svårigheter som förändrade hans personlighet.

- Det har varit oerhört tuffa år trots att min man har beviljats hemtjänst. Det blev svårt för mig att fortsätta mitt yrkesliv som tidigare. Hemtjänstpersonalen kommer på korta besök för att värma mat och hjälpa till med medicin och annat. Den övriga tiden på dygnet måste jag vara stand-by eller finnas till hands för att ge stöd då han har så svårt att göra sig förstådd med dem som kommer för att hjälpa honom, säger Eija Räty.

En färsk studie Sahlgrenska akademin lyfter fram att livskvaliteten för partners till personer som fått stroke med mer långgående konsekvenser som exempelvis afasi, kan påverkas negativt i upp till ett decennium. De partners som främst var i riskzonen för upplevd ohälsa var de som hade en stödjande roll för sina partners samtidigt som de själva fick dåligt socialt stöd.

- Det är dags att kommunerna ger oss anhöriga till personer med afasi ett bättre stöd, säger Eija Räty. Det handlar både om att rusta oss med bättre kunskap om afasi redan i akutskedet efter en stroke och att biståndshandläggare, anhörigstödjare samt vårdpersonal måste få bättre kunskaper kring kommunikation med den som har afasi.

Fakta: Den svenska studien har uppmärksammas av bland andra American Heart and Stroke Association och publicerades i den ledande vetenskapliga tidskriften Stroke den 20 augusti.Länk till artikel: http://bit.ly/1Kza479

Kontakt:

Lars Berge-Kleber, Afasiförbundets ordförande telefon 070-312 74 54

Eija Räty, anhörig och ledamot i Afasiförbundets styrelse telefon: 070-486 99 90