Debatt: Fler kommuner i Stockholms län måste ta sitt ansvar för studentbostadsbristen

Stockholms långa studentbostadsköer fylldes på när den nya terminen nyss inleddes på universiteten och högskolorna. Samtidigt kom Boverket med nya siffror som visar att bostadsbyggandet i Stockholm släpar efter resten av landet. Detta gäller dock inte byggandet av studentbostäder, som tack vare projektet Sthlm6000+ ökar starkt i länet. Trots det är bristen på studentbostäder ett fortsatt stort problem för regionen. Därför bör fler kommuner i länet ta sitt ansvar! Det skriver Sten Wetterblad, regiondirektör för Akademiska Hus region Stockholm och ordförande i Sthlm6000+, i en debattartikel som publicerades på Svenska Dagbladet.se den 14 september.

Med Sthlm6000+ kraftsamlar Stockholmsregionen kring framtidens studentboende. Målet är att fram till år 2017 bygga minst 6 000 nya studentbostäder. Nya siffror som sammanställts genom Swecos försorg, visar att studentbostadsbyggandet nu ökar starkt i Stockholm. Status i projektet är 7 031 bostäder antagna i detaljplaner, 2 208 i påbörjade byggen och 911 inflyttade bostäder. Summa summarum: 10 150 bostäder. Till 2017 bedöms mellan 5 000 och 6 000 av dessa studentbostäder vara färdigställda. Det innebär att studentbostadsbeståndet i länet nästan ökat med 50 procent sedan projektet inleddes 2013. Och om alla fortsätter att anstränga sig, kan drygt 12 000 nya studentbostäder vara inflyttningsklara till 2019. Projektet har fått fart på aktörerna i Stockholm och det finns nu alltså möjlighet att nästan fördubbla beståndet till 2019 jämfört med 2013.

Att över 900 studentbostäderbyggts i Stockholms län sedan 2013 är redan det en framgång. Som en jämförelse blev endast 225 nya studentbostäder inflyttningsklara under femårsperioden 2008–2012.

En starkt bidragande faktor bakom det ökande byggandet av studentbostäder är att Sthlm6000+ samlat allt från byggherrar, länsstyrelse och kommuner till arkitekter och studenter. Tillsammans gör vi Stockholm mer attraktivt som studentstad genom att öka antalet studentbostäder. Samarbetet med studenterna har även gett idéer till smarta lösningar för framtidens studentbostäder, bland annat på KTH Campus.

Framgångarna beror i hög grad på engagemanget från projektets partners, byggarna och byggherrarna samt kommunerna och myndigheterna. Projektet har varit och är en blåslampa gentemot Länsstyrelsen och kommunerna. Men deras stora engagemang och bidrag till det ökade studentbostadsbyggandet kan inte nog betonas.

Studentbostadsbyggandet är dock ojämnt fördelat mellan kommunerna i Stockholms län. Stockholms stad står för en mycket stor del av byggandet. Men även Solna, Sollentuna, Sundbyberg, Huddinge, Täby och Nacka samt Botkyrka, som satsar på ungdomsbostäder, tar sitt ansvar och anstränger sig för att få fram fler bostäder.

Fler kommuner måste dock ta sitt ansvar för studentbostadsbristen. Trots att kötiderna minskat, jämfört med 2013, får studenter vänta i genomsnitt två år på ett rum och ytterligare ett år för en lägenhet (hos SSSB), enligt Studentbostadsföretagen. Sthlm6000+ mål är att en student inte ska behöva vänta längre än maximalt en termin på bostad. Köerna visar att stora utmaningar kvarstår.

I 14 av länets kommuner finns det i dag inte en enda bostad avsedd för studenter. De allra flesta av dessa kommuner planerar inte heller några studentbostäder de kommande åren. Det är bekymrande att dessa kommuner inte vill satsa på studentbostäder, trots flera fördelar med att göra det.

En ny rapportfrån SSSB och Studentbostadsföretagen visar exempelvis att studenternas direkta ekonomiska påverkan på Stockholmsregionen per år är 5,8 miljarder. Utöver det får man som kommun möjlighet att vara värd för människor, som kanske aldrig hade bosatt sig på orten annars.

Alla kommuner i regionen bör ta sitt ansvar för den rådande studentbostadsbristen. Vi välkomnar fler kommuner att medverka till att öka Stockholms attraktivitet, även som studentstad!

Sten Wetterblad, regiondirektör Akademiska Hus region Stockholm och ordförande i Sthlm6000+