Idas MS hejdades med stamcellstransplantation

För bara ett decennium sedan betraktades den neurologiska sjukdomen MS som obotlig. Tack vare en ny kombinationsbehandling med cytostatika och blodstamcellstransplantation kan sjukdomsförloppet hejdas mycket effektivt. Ida Berner är en av ett trettiotal svenska patienter med aggressiv MS som behandlats. Idag, sju år senare, är hon utan symtom och snart mamma till två barn.

– Det började med en halvsidig ansiktsförlamning hösten 2003. Jag satt på ett möte på jobbet och kände hur huden började kännas varm och konstig. Förlamningen ersattes av en extrem trötthet som följde mig hela hösten. När julen närmade sig vek sig ett ben och under helgerna förlorade jag synen på båda ögonen, berättar Ida Berner.

De första tecknen på MS är ofta, som i Idas fall syn- och balansrubbningar, försämrad känsel och domningar i ben och armar.  I Sverige insjuknar cirka 400 personer varje år, flertalet är i 20-40-årsåldern. Lite förenklat kan man säga att immunsystemet hos de drabbade är ”felprogrammerat”. Sjukdomen kommer oftast i skov, där sjukdomsutbrott följs en period helt eller delvis utan symptom.

De senaste åren har behandling med en viss form av så kallade monoklonala antikroppar ansetts vara mest effektiv, där fokus är att dämpa immunsystemet och utvecklingen av olika symtom. 

– Det nya är att man helt slår ut patientens egna immunförsvar med cytostatikabehandling och sedan ersätter det med ett nytt genom blodstamcellstransplantation. Denna kombinationsbehandling är rutin vid vissa blodsjukdomar och utförs vid hematologiska avdelningar, säger Jan Fagius, överläkare på neurologen vid Akademiska sjukhuset, som 2004 var först i Skandinavien om att introducera den nya behandlingsmetoden mot MS.


Majoriteten av de 18 MS-patienter som behandlats på Akademiska har blivit av med sina symtom. Det handlar om personer med en elakartad form av MS, med svåra skov tätt på varandra, och flertalet har varit sjuka en kortare tid, i ett till två år.

– Resultaten är extra glädjande eftersom det handlar om unga personer i 20-årsåldern, med hela livet framför sig, som drabbats av en mycket elakartad sjukdom med snabbt förlopp. Tyvärr saknas fortfarande effektiv behandling vid en annan form av sjukdomen, där patienterna blir gradvis sämre under flera års tid, säger Jan Fagius.

Hittills har cirka 600 patienter runtom i världen fått den nya kombinationsbehandlingen varav uppemot 300 med MS. Övriga som behandlats har andra autoimmuna sjukdomar som ledgångsreumatism (RA), SLE och juvenil RA (ledgångsreumatism hos unga).

Tillsammans med neurologer i Brasilien, Canada och USA har neurologkliniken på Akademiska precis inlett en större jämförande studie, där hälften av patienterna får en mildare cytostatika än tidigare i kombination med blodstamcellstransplantation, med lägre risk för allvarliga biverkningar. Övriga i studien får traditionell immundämpande behandling. Förhoppningen är att det nya sättet att angripa sjukdomen ska få större spridning globalt.

– Det finns både hälsomässiga, mänskliga och ekonomiska vinster med den nya behandlingen. Den ges vid ett tillfälle och efteråt slipper patienten påminnas om sin sjukdom genom regelbundet återkommande behandlingar. Traditionell immunhämmande behandling med monoklonala antikroppar kostar cirka 240 000 kronor per år och måste ofta ges under flera år jämfört med en engångssumma på 400 000 kronor för den nya kombinationsbehandlingen, säger Jan Fagius.

För Ida är det ingen tvekan, hon är tacksam att hon fick chansen, trots riskerna. Men vägen tillbaka blev lång, till att lära sig gå igen och att bearbeta allt psykiskt.

– Det krävdes mycket träning, jävlar anamma och kärlek från familj och vänner. På ett rehabiliteringscenter fick jag hjälp både med fysisk träning och att bearbeta allt jag varit med om. Jag hoppas att fler kan bli hjälpta på samma sätt.

Fakta: Stamcellstransplantation vid MS
Vid Multipel skleros, MS, transplanteras blodstamceller från patientens egen benmärg, så kallad autolog stamcellstransplantation.  Först får patienten medicin som stimulerar benmärg att tömma ut ett stort antal blodstamceller i blodomloppet. I nästa steg ”skördar” man stamcellerna genom att ta ut blod och låta det passera genom en speciell centrifug. Därefter fryses stamcellerna ned och behandlas på ett särskilt sätt för att överleva. Efter det följer huvudmomentet, en behandling med starka cellgifter som slår ut patientens immunsystem. Behandlingen kan medföra illamående och patienten blir mycket infektionskänslig och måste hållas isolerad. Ett par dagar efter den sista dosen cellgift förs stamcellerna tillbaka till patientens blodomlopp. Stamcellerna söker sig själva till benmärgen, där de börjar tillverka nya vita blodkroppar, det vill säga bygger upp ett nytt immunförsvar. Skillnaden mot det gamla immunförsvaret är att det nya inte är skadligt för patientens nervsystem.