Nyhet -

Ny inkapslingsmetod ska minska biverkningar vid ö-cellstransplantation

Sedan början av 2000-talet kan patienter med svår typ 1-diabetes behandlas med insulinproducerande betaceller. En utmaning med transplantation är biverkningar av immundämpande läkemedel. För att slippa detta och minska risken för celldöd prövas nu en ny metod på Akademiska sjukhuset där ö-celler kapslas in och får syre genom en inbyggd syrgastank.

– Vi är först i världen med att kliniskt pröva denna inkapslingsmetod. Fyra patienter har transplanterats hittills. Flera av dem har kunnat minska sin insulinbehandling och ingen har fått komplikationer, säger Per-Ola Carlsson, överläkare och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Behandlingen ges inom ramen för en säkerhetsstudie där forskarna räknar med att inkludera åtta patienter i 18-70-årsåldern. En förutsättning för deltagande är att man inte når målen med sin insulinbehandling och inte har nedsatt njurfunktion eller andra svåra komplikationer av sjukdomen.

Patrik Sköldberg opererades för tre månader sedan. Vi träffas vid ett återbesök då han genomgår en måltidsbelastning för att testa blodsockervärdet och se hur mycket insulin kroppen tillgodogör sig från transplantatet. Ett mål med behandlingen är ett jämnare blodsockervärde och allra helst att patienterna ska slippa ta insulin.

– Det känns väldigt positivt att kunna medverka till utveckling av nya behandlingar som på sikt kan hjälpa andra. Nästa vecka ska jag genomgå en magnetkameraundersökning för att se att inte bindväv vuxit till sig runt den inopererade kapseln. Och strax innan sommaren är det dags för ny provtagning. Förutom sockervärde och insulinproduktion kontrollerar man att immunförsvaret inte aktiveras mot transplantatet, berättar han.

I likhet med övriga deltagare har Patrik haft diabetes länge, i hans fall i 30 år. Trotsinsulinpumpen, som han haft i åtta år, har sockervärdena ofta varit instabila, med såväl för höga som för låga värden, och med risk för allvarliga insulinkänningar.

Sedan den första ö-cellstransplantationen genomfördes 2001 har närmare 50 transplantationer genomförts på Akademiska, det sjukhus som gjort flest i Sverige. Idag transplanteras 10-15 patienter per år och resultaten har successivt förbättrats.

Den nya metoden innebär att man kapslar in cellerna i en dosa där de försörjs med syre genom en inbyggd syrgastank för att undvika celldöd.

– Ett viktigt syfte är att man ska slippa livslång behandling med immundämpande läkemedel som kan öka risken för njursvikt och vissa cancerformer samt göra patienten mer infektionskänslig. Om kapseln visar sig hålla måttet kan många fler med typ 1-diabetes erbjudas transplantation som behandling eftersom vi slipper ta hänsyn till skadliga effekter av immundämpande läkemedel, säger Per-Ola Carlsson och fortsätter:

– En fördel med metoden är att den öppnar möjligheter för transplantation av insulinproducerande celler framtagna från omogna stamceller. Dessutom gör kapseln det möjligt att avlägsna transplantatet om celltillväxten hos kvarvarande celler skulle bli okontrollerad.

Framtagande av insulinproducerande celler från omogna stamceller har skett med framgång hos flera forskargrupper. Det som behövs nu, enligt Per-Ola Carlsson, är att börja använda denna typ av cellkulturer kliniskt. Han bedömer att man kan vara igång om kanske tre år med sådana transplantationer på Akademiska.

– Om vi slipper immundämpande läkemedel är transplantation av insulinproducerande celler något som skulle kunna bli aktuellt för betydligt fler patienter med typ-1 diabetes. Då skulle det uppstå en stor brist på donerad vävnad om vi inte hade tillgång till insulinproducerande celler från stamceller, avslutar han.

Bildtext: Forskningssjuksköterskan Violeta Armijo del Valle tar blodprov på Patrik Sköldberg för att testa hans blodsockervärde och insulinproduktion efter måltidsbelastning.
Foto: Elisabeth Tysk

Mer information:
Per-Ola Carlsson, överläkare och professor vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet,
018-471 44 25 eller 070-272 11 67
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

FAKTA: Inkapsling av ö-celler med syrgastank
* En liten dosa med ett ytskick i teflon opereras in under patientens hud (i underhudsfettet). I mitten av dosan finns en syrgastank som fylls på av patienten ungefär en gång per dygn via injektionsport under huden.
* På båda sidor om syrgastanken finns ett lager av insulinproducerande betaceller, så kallade Langerhanska öar. Cellerna utvinnsfrån bukspottkörteln hos avlidna donatorer. Detta görs på Rudbecklaboratoriet vid Uppsala universitet.
* Syftet med inkapslingen är undvika att betacellerna angrips av immunsystemet, medan syrgastanken behövs för att förhindra att cellerna dör av syrebrist då inkapslingen samtidigt förhindrar blodkärlsinväxt i vävnaden.


Relaterade länkar

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • ö-cellstransplantation
  • inkapsade ö-celler
  • diabetes
  • syrgastank

Kontakter

  • Ny inkapslingsmetod ska minska biverkningar vid ö-cellstransplantation
    Licens:
    Medieanvändning
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • Transplantationskirurg på Akademiska tilldelas prestigefyllt pris

    Gunnar Tufveson, enhetschef och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset, har tilldelats Carl Gustav Groth Scandinavian transplantation prize. Priset uttdelades vid en ceremoni i Reykjavik i förra veckan vid Scandinavian Transplantation Societys congress.

  • Miljonanslag till diabetesforskning på Akademiska

    Diabetesforskare på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet får 25 miljoner kronor i anslag från Vetenskapsrådet för forskning på ö-cellstransplantation och andra cellterapier vid typ 1-diabetes.

  • Ny inkapslingsmetod ska minska biverkningar vid öcellstransplantation

    Sedan början av 2000-talet kan patienter med svår typ 1-diabetes behandlas med insulinproducerande betaceller. En utmaning med transplantation är biverkningar av immundämpande läkemedel. För att slippa detta prövas nu en ny metod på Akademiska sjukhuset där ö-celler kapslas in och får syres genom en inbyggd syrgastank.

  • Diabetespatienter på Akademiska medverkar i vårdutveckling

    Trots att en patient med diabetes har bra värden är det inte alls säkert att personen upplever sig må bra. Från hösten får vuxna patienter med diabetes typ 1 på Akademiska sjukhuset regelbundet skatta sin livskvalitet. Det är ett led i sjukhusets arbete mot ett mer värdebaserat arbetssätt. Idag omfattas sex patientgrupper, senare i höst tillkommer ytterligare tre.

  • Räddad insulinproduktion efter behandling med egna stamceller

    För första gången någonsin har nyinsjuknade typ 1-diabetiker framgångsrikt behandlats med egna stamceller. Behandlingen hejdade den fortlöpande nedbrytningen av insulinproducerande celler. Forskningsstudien har letts av Per-Ola Carlsson, diabetesläkare på Akademiska sjukhuset och professor i medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet.

  • Dubbel transplantation botade hennes diabetes

    I över 50 år levde Synnöwe Bergström med svängande blodsockervärden, allvarliga insulinkänningar och kramper. 2011 genomgick hon en kombinerad transplantation av både njure och bukspottkörtel på Akademiska och blev botad från både typ1-diabetes och njursvikt.

  • Unik PET-MR-kamera ska förbättra diabetesvården

    Akademiska sjukhuset kommer inom kort, som första sjukhus i landet, att disponera en kombinerad PET-MR-kamera. Ett användningsområde blir diabetesforskning i syfte att öka förståelsen för diabetes, förebygga sjukdomen och på sikt utveckla nya, mer effektiva och individuellt anpassade läkemedel och andra behandlingar.