Akademiska först i Sverige med neurointensivvård för nyfödda barn

Allt fler extremt för tidigt födda barn räddas till livet i Sverige och merparten av dem växer upp med inga, eller enbart små, neurologiska problem. Men vart nionde barn får någon form av allvarligare funktionshinder, till exempel en handikappande CP-skada eller försenad intellektuell utveckling, enligt en ny svensk studie. Nu sätter neonatalenheten på Akademiska ökat fokus på att skydda barnens hjärnor, den första satsningen i sitt slag i landet.

– Under många år har vi utöver överlevnad haft två fokusområden: andning och tillväxt. Nu blir hjärnan lika viktig. Alla beslut, både i omvårdnad och medicinskt, ska syfta till att skydda sköra eller omogna barns hjärnor, på att stärka neurointensivvården, säger Erik Normann, verksamhetschef för neonatalvården på Akademiska sjukhuset.

Neonatalenheten på Akademiska är center för högspecialiserad intensivvård (inklusive nyföddhetskirurgi) för regionens minsta och/eller sjukaste nyfödda barn. Här vårdas omkring 450 nyfödda barn varje år, inte sällan under flera månader. Många av barnen hämtas med sjukhusets intensivvårdshelikopter från andra delar av landet.

Erik Normann betonar att utvecklingen de senaste decennierna varit väldigt positiv. Numera kan över hälften av alla för tidigt födda i graviditetsvecka 23 räddas till livet utan allvarliga komplikationer. På 1970-talet överlevde kanske bara en tiondel av barnen födda före 28:e veckan.

– För 20-30 år sedan fick betydligt fler för tidigt födda barn svåra CP-skador och andra allvarliga fysiska och psykiska handikapp. Vissa blev blinda och döva, vilket är mycket ovanligt i dag. Numera är det vanligare med kognitiva problem (minne/inlärning) eller perceptuella problem (förmåga att tolka omgivningen). Men vi ser en potential att ytterligare minska riskerna för bestående neurologiska skador, säger Erik Normann. Och det gäller inte bara de för tidigt födda barnen utan även andra barn som varit med om svår graviditet, förlossning eller neonatalvård.

Lena Hellström Westas, professor och överläkare i neonatologi, inflikar att det nya förhållningssättet både handlar om att minimera stress och stimuli och införa nya rutiner för övervakning och avvikelserapportering. All avdelningspersonal involveras. Man bygger vidare på den redan framgångsrika och väl etablerade familjecentrerade vården och det samarbete som finns mellan neonatalkliniken, barnneurologin och andra specialister inom Akademiska. Valda delar av beprövade strategier som redan används på neurointensivvårdsavdelningen för vuxna kommer att anpassas till nyföddhetsvården.

Inspirationen kommer från USA där man sedan ett par år infört så kallad neonatal neuro-critical care. Först ut var University of California i San Francisco för två år sedan och i april infördes samma synsätt i Stanford och nu senast Johns Hopkins Childrens Hospital i Baltimore.

– Vi har goda kontakter med initiativtagarna i Kalifornien och planen är att besöka dem för att få ytterligare idéer, säger Lena Hellström Westas.

Mer information:
Erik Normann, verksamhetschef neonatalenheten, 070-611 78 93
Lena Hellström Westas, professor och överläkare i neonatologi, 018-611 48 77
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21