Pressmeddelande -

Akademiska näst störst på njurtransplantationer – 3000 transplanterade hittills

På Akademiska görs 100-120 njurtransplantationer varje år. Det är näst flest i landet. Sedan sjukhuset startade verksamheten 1969 har 3 000 njurtransplanterats och numera får många organ från levande givare.

– Detär vanligt med levande givare inom njurtransplantation. Sedan början på 90-talet har andelen legat mellan 30-50 procent på Akademiska sjukhuset. Generellt sett är återhämtningen snabbare än om njuren tas från en avliden donator. Många upplever att de blir friska bara efter någon dag, och njurfunktionen blir som hos friska lika snabbt, säger Helene Malm, överläkare och sektionschef för transplantation.

Transplantationsverksamheten i Sverige är uppdelad i fyra regioner. Förutom på Akademiska, som ansvarar för Mellansverige, görs njurtransplantationer vid Sahlgrenska universitetssjukhuset (dit även norra Sverige hör), Karolinska universitetssjukhuset i Solna och Skåne universitetssjukhus i Malmö. Totalt har cirka 15 000 patienter njurtransplanterats i landet.

– Akademiska har drygt två miljoner invånare i sitt upptagningsområde. De senaste fem åren har vi haft flest antal avlidna donatorer per miljon invånare. Det är resultatet av det ambitiösa och målmedvetna arbete som görs av sköterskor och läkare på våra IVA-avdelningar, men också ett gott samarbete med intensivvården i regionen samt en positiv inställning i befolkningen till donation, framhåller Helene Malm.

Njurtransplantation görs vid njursvikt som oftast orsakats av kronisk njurinflammation (glomerulonefrit) och diabetes. Näst vanligaste bakomliggande orsakerna är högt blodtryck och polycystnjursjukdom, att det bildas cystor i njurarna som slår ut organfunktionen.

Patienter med diabetes har numera möjligheten att också få bukspottkörteln (pankreas) transplanterad, antingen samtidigt med njuren eller senare. Man kan även behandla svår diabetes med enbart pankreastransplantation eller med transplantation av insulinproducerande öar, något man i Uppsala är störst på i landet. Här ligger också det laboratorium som preparerar öar för hela Sverige och större delen av Norden.

Helene Malm betonar att utvecklingen inom njurtransplantation går starkt framåt. På Akademiska pågår just nu en världsunik studie med ett helt nytt preparat som syftar till att eliminera antikroppar hos de patienter som ska transplanteras. Det nya preparatet klipper sönder antikroppar som är riktade mot vävnad, så kallade HLA-antikroppar, som man utvecklar efter tidigare transplantationer, avstötning, graviditeteter och blodtransfusioner.


– Målet är att man i lägre grad än förr ska behöva ta hänsyn till antikroppar mellan givare och mottagare som är ett bekymmer. Resultaten är hittills mycket lovande, avrundar hon.


Mer information:

Helene Malm, överläkare och sektionschef transplantation, 018-611 31 16 eller 070-529 22 78
e-post: helene.malm@akademiska.se

FAKTA: Njurtransplantationer på Akademiska

  • Totalt görs 100-120 njurtransplantationer varje år. 
  • Sedan starten 1969 har 3 000 patienter njurtransplanterats.
  • I 30-50 procent av fallen kommer njuren från en levande donator/givare.
  • Vårdtiden för donatorn/givaren är 4-5 dagar. Sedan följer några veckors sjukskrivning. För den som fått en njure är vårdtiden cirka 10 dagar.

Källa: Transplantationssektionen, Akademiska sjukhuset

Relaterade länkar

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • njurtransplantation
  • donator
  • givare
  • hla-antikroppar

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Ny studie om cancerrisker efter transplantation

    Vissa personer insjuknar i lymfkörtelcancer efter organtransplantation, ett mycket allvarligt tillstånd med hög dödlighet. Ett vanligt herpesvirus, EBV) spelar en viktig roll för sjukdomsutvecklingen. En ny forskningsstudie ledd från Akademiska sjukhuset syftar till att öka kunskapen om EBV och andra faktorer som kan påverka utvecklingen av och överlevnaden i lymfkörtelcancer.

  • Träd planteras på Akademiska som tack till donatorer

    För andra året i rad arrangeras en donationsvecka vid Akademiska sjukhuset 17-21 oktober. Det blir öppna föreläsningar i Grönvallsalen, Blå Korset och Hedstrandsalen för personal och allmänhet om framsteg inom transplantationsteknik samt utdelning av donationskort vid huvudentrén. Som tack till alla givare planteras ett träd mitt emot restaurang Blå Korset måndagen den 17 oktober 13.30.

  • Forsatt stort behov av donerade organ

    Donationsviljan i landet har ökat något. Men behovet av organ är fortfarande större än tillgången. Den 5 oktober startar den nationella donationsveckan där uppmaningen är att göra sin vilja känd. På Akademiska sjukhuset sker 15 till 20 donatorer per år. Just nu väntar ett 20-tal uppländska patienter på organ.

  • Tredje gången gillt för donationsvecka på Akademiska

    För tredje året i rad arrangeras en donationsvecka på Akademiska sjukhuset, 8-12 oktober. Syftet är att öka kunskapen bland vårdpersonal om organ- och vävnadsdonation, men också att uppmärksamma allmänheten om vikten av att ta ställning i donationsfrågan. Bland annat kommer vårdpersonal att dela ut donationskort vid sjukhusets huvudentré och i Gränby centrum.

  • Akademiska slår rekord i njurtransplantationer

    Hittills i år har hundra patienter fått en ny njure på Akademiska sjukhuset. Det är rekord sedan sjukhuset startade med transplantationer i slutet av 1960-talet. Den 100:e njurtransplantationen utfördes av transplantationskirurgerna Alireza Biglarnia och Shinji Yamamoto.

  • Ny behandling underlättar matchning vid njurtransplantation

    ​Tack vare en ny förbehandling som eliminerar en viss sorts antikroppar kan fler svårt njursjuka transplanteras. Behandlingen, som syftar till att ta bort antikroppar och undanröja avstötningsrisk, har prövats sedan 2014 inom ramen för kliniska studier bland annat på Akademiska sjukhuset där man också framgångsrikt transplanterat den första patienten.

  • Akademiska först med ny metod som minskar avstötningsrisk vid transplantation

    Akademiska sjukhuset är först i världen med att introducera en ny behandling som eliminerar akut avstötningsrisk vid njurtransplantation genom att inaktivera så kallade HLA-antikroppar, något som tidigare utgjort ett direkt hinder för transplantation. I Sverige berörs ungefär en tredjedel av drygt 600 patienter som väntar på njurtransplantation.

  • Dubbel transplantation botade hennes diabetes

    I över 50 år levde Synnöwe Bergström med svängande blodsockervärden, allvarliga insulinkänningar och kramper. 2011 genomgick hon en kombinerad transplantation av både njure och bukspottkörtel på Akademiska och blev botad från både typ1-diabetes och njursvikt.