Pressmeddelande -

Bättre prognos med språktest under hjärntumöroperation

Operation av vissa hjärntumörer innebär en risk för att talet/språket påverkas. På Akademiska sjukhuset arbetar sedan årsskiftet en logoped tillsammans med neurokirurger för att testa tal och språkfunktion inte bara före och efter ingreppet, utan också under själva operationen då patienten är vaken. Detta uppmärksammas i samband med europeiska logopeddagen 6 mars.

– Utmaningen är att vissa hjärntumörer, så kallade lågmaligna gliom, ofta är lokaliserade till områden som styr tal- och språkförmågan. Fördelen med att operera i vaket tillstånd är att prognosen vid dessa tumörer förbättras markant om man kan ta bort så mycket som möjligt av tumören. Om språktestet visar att tal och språk påverkas lämnas det området kvar. Det är oerhört värdefullt att få information i realtid, det är en förutsättning för att kunna fatta viktiga beslut, säger Maria Zetterling, överläkare och neurokirurg.

På Akademiska sjukhuset infördes språktestning under vakenkirurgi 2013. Sedan i januari arbetar en logoped med språkbedömning före operation, språktestning under operation samt uppföljning av språket tre månader efter ingreppet. Detta för att se om språket förbättrats eller om det skett en försämring. Målgruppen är patienter med lågmaligna gliom och många som diagnostiseras är unga.

– Jag arbetar sida vid sida med neurokirurgerna. Under operationen, då patienten är vaken, testas språkfunktionen med hjälp av elektrisk stimulering och samspråk med patienten. Det innebär att jag snabbt ser och kan meddela om språk och tal försämras, berättar logopeden Malin Andersson.

Enligt Maria Zetterling behövs logopedens kompetens för att bedöma vilken typ av språk/talrubbning patienten uppvisar och vilken sorts test som är mest lämpligt för olika områden och i olika situationer. Ett utvecklingsarbete pågår för att utveckla och optimera testningen av olika språkrubbningar.

Bildtext: Malin Andersson, logoped inom neurokirurgen på Akademiska sjukhuset som arbetar med språktester i samband med operation av hjärntumörer.


  
FAKTA: Språktest vid hjärntumöroperationer 
* Före operationen görs ett språktest för att bedöma om/hur mycket patientens tal/språk påverkats av hjärntumören.
* Under operationen, då patienten är vaken, görs en kartläggning av hjärnans yta med svag ström, så kallad bipolär stimulering. Det innebär att man får en kortvarig störning av funktionen i det berörda området. När tumören avlägsnas bedömer logopeden via samtal med patienten och andra metoder för språktestning om tal/språkförmåga påverkats.
* Tre månader efter ingreppet görs en uppföljning. Logopeden använder då samma metod som före operationen.

Mer information:
Maria Zetterling, överläkare neurokirurgi, 018-611 96 64
Mats Ryttlefors, avdelningsläkare, neurokirurg, 018-611 98 83
Göran Hesselager, överläkare neurokirurgi, 018- 611 49 85
Malin Andersson, logoped, 018-611 54 24 eller 070-7783131
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • elektrisk stimulering
  • bipolär stimulering
  • vakenkirurgi
  • lågmaligna gliom
  • lågmalignt gliom
  • hjärntumör

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Logopedträning i hemmet effektivt för personer med afasi

    Sedan 2007 görs en särskild satsning på äldre med afasi i Uppsala län. Ambulerande logopeder har arbetat hemma hos personerna, med insatser för att underlätta att äta och kommunicera. Enligt en utvärdering är resultaten av det så kallade LÖV-projektet mycket goda.

  • Akademiska inför mobila enheter för bedömning av sväljförmåga

    Nu kan personer med stroke och andra sängliggande patienter med sväljningssvårigheter bedömas via mobila enheter på Akademiska sjukhuset. Tidigare kunde undersökningar med fiber- eller videoendoskopi endast göras via fast utrustning. Förutom att fler patientgrupper nu omfattas blir bedömningarna säkrare.

  • Åtgärdsprogram ska förbättra rehabiliteringen vid afasi

    ​Vården för afasidrabbade i Uppsala län behöver förbättras. Betydligt fler behöver information och rehabilitering, samtidigt som logopedernas arbetssätt behöver bli mer likvärdigt. Det visar en kartläggning gjord av forskare inom paramedicin vid Akademiska sjukhuset. Frågan aktualiseras med anledning av europeiska logopeddagen 6 mars.

  • Uppsalalogoped tilldelas Svenska logopedpriset

    Margareta Jennische, docent i logopedi vid Uppsala universitet och under många år verksam inom länslogopedin vid Akademiska, har tilldelats Svenska logopedpriset 2014. Priset delas ut vart tredje år och gick även 2011 till en Uppsalalogoped. Hon ses som en föregångare inom språkutveckling hos barn, särskilt för tidigt födda, men också inom alternativ kompletterande kommunikation (AKK) och Bliss.

  • Logoped på Akademiska får Svenska logopedpriset

    Monica Westerlund, logoped på Akademiska sjukhuset, har tilldelats Svenska logopedpriset som delas ut vartannat år av Svenska logopedförbundet. Hon ses som pionjär inom den svenska forskningen kring evidensbaserade språkscreeningar och har utvecklat en treårsscreening som används inom barnhälsovården i Uppsala län, liksom i ett flertal andra landsting.