Effektivaste behandlingen mot typ 2-diabetes utvärderas i stor studie

Vilken läkemedelsbehandling mot typ 2-diabetes är effektivast för att förebygga sjukdomens komplikationer? I en planerad, jämförande patientstudie, ledd av forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, ska två läkemedel jämföras. Totalt inkluderas cirka 4 000 patienter på sjukhus och vårdcentraler över hela landet, varav runt 200 i Uppsala med omnejd.

– Ett viktigt syfte är att förbättra kunskapsläget. Det finns idag inga jämförande långtidsstudier som belyser skillnader mellan traditionell och mer modern läkemedelsbehandling, säger Jan Eriksson, överläkare och professor i klinisk diabetesforskning vid Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet, som är ansvarig forskare för studien.

Standardbehandlingen vid tidig typ 2-diabetes är metformin, ett läkemedel som härmar insulinets effekter på ämnesomsättningen. Men nuvarande praxis har enligt Jan Eriksson ett klent vetenskapligt underlag. Det finns inga konsekventa resultat som bevisar vare sig för- eller nackdelar gentemot nyare läkemedel.

– En grupp av nyare läkemedel, så kallade SGLT2-hämmare, som ökar utsöndringen av sockeri urinen, har visat sig kunna förebygga komplikationer på hjärta och njure samt förtida död hos diabetespatienter med samtidig hjärtkärlsjukdom. Dessa läkemedel har fortfarande patentskydd och är därför dyrare, framhåller han.

SMART-studien, som diabetesstudien kallas, finansieras i huvudsak av Vetenskapsrådet och beräknas pågå under fyra år. De första patienterna förväntas bli inkluderade under våren-sommaren 2019. Uppföljningen sker via det nationella kvalitetsregistret för diabetesvård, NDR, samt via Socialstyrelsens olika hälso- och sjukvårdsregister. Deltagarna delas slumpmässigt in i två grupper, där den ena får standardbehandling och den andra får den nyare läkemedelstypen. För att delta ska man ha fått diabetesdiagnosen för högst cirka tre år sedan. Man får heller inte ha insulinbehandling eller etablerad hjärtkärlsjukdom.

– Om studien tydligt visar att läkemedel som ökar urinutsöndringen av socker (SGLT2-hämmare) är bättre på att förebygga komplikationer i framförallt hjärta, njurar, ögon eller förtida död än nuvarande standardläkemedel, så kan det sannolikt innebära ett paradigmskifte, det vill säga en förändring av hur denna stora patientgrupp behandlas, avrundar Jan Eriksson.

För mer information, kontakta:
Jan Eriksson, överläkare och professor i klinisk diabetesforskning, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 44 19 eller 073-868 11 33,
e-post: jan.eriksson@medsci.uu.se