Pressmeddelande -

​Allt fler kraftigt överviktiga kvinnor behöver hemrespirator

Kraftig övervikt och fetma ökar inte bara risken för sömnapné. Det förvärrar även besvären vid astma och försvårar behandlingen. En studie på Akademiska sjukhuset visar dessutom att allt fler patienter med fetma har problem med andningen under sömnen, så kallad underventilering, och behöver hemrespirator nattetid. Man har också visat att kvinnor oftare får försenad diagnos och är mera sjuka än män när diagnosen väl ställs. Frågan lyfts med anledning av internationella sömndagen fredagen den 18 mars.

– Gruppen av kvinnor som behöver hemrespirator nattetid på grund av fetma växer. Generellt får kvinnor sin andningsstörning diagnostiserad senare än män. Situationen är likartad i andra delar av landet. Sjukvården behöver bli duktigare på att fånga in dessa kvinnor tidigare för att sätta in behandling och undvika svåra komplikationer samt behov av intensivvård, säger Eva Lindberg, säger Eva Lindberg, överläkare i lungmedicin och ansvarig läkare på sömn- och andningscentrum, Akademiska sjukhuset.

Utmaningen, menar hon, är att odiagnostiserade patienter utan behandling söker vård först sent i förloppet, i samband med akut försämring, när andningssvikten är så svår att det krävs intubation och respiratorvård. Vid grav fetma behövs höga tryck för att upprätthålla rätt ventilation och då kan det vara svårt med övergång till hemrespirator på grund av komplikationer med läckage.

Underventilering orsakad av fetma (Obesity Hypoventilation Syndrome) drabbar cirka 10-15 procent av alla patienter med BMI>35. Det som händer är att bröstkorgen inte ventilerar lungorna tillräckligt. Ju större kroppsvolym desto mer syre behövs. När patienten andas för lite samlas för mycket koldioxid i blodet vilket också kan bidra till att man lättare blir andfådd.

– Underventilering ger inte alltid symtom, vilket kan försvåra upptäckt och diagnos. Men många med kraftig underventilering känner av huvudvärk på morgonen och sömnighet under dagen. Långvariga besvär kan också orsaka bensvullnad eftersom det samlas vatten i kroppen förklarar Eva Lindberg och fortsätter:

– Problemen är störst när man ligger ner. Då pressas buken upp mot bröstkorgen vilket minskar lungvolymen. Det är också vanligt att personer med underventilering på grund av fetma får svårare att andas när de ligger ner och därför väljer att halvsitta eller ha högt under huvudet under sömn.

Underventilering vid fetma kan behandlas med respiratorer för hemmabruk som blåser in extra luft i lungorna så att koldioxiden vädras ut. När det svenska kvalitetsregistret för hemrespiratorbehandling, Swedevox, startade 1996 utgjorde patienter med sådan diagnos bara en bråkdel av alla som behandlades med hemrespirator i landet. Men andelen har vuxit snabbt och utgör sedan 2007 ungefär hälften av alla som årligen startar hemrespiratorbehandling.

Mer information:
Eva Lindberg, överläkare i lungmedicin på sömn- och andningscentrum, Akademiska sjukhuset, 073-866 06 79, e-post: eva.lindberg@medsci.uu.se

Relaterade länkar

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • obesity hypoventilation syndrome
  • hypoventilation
  • underventilering
  • hemrespirator
  • sömndagen
  • internationella sömndagen
  • sömn- och andningscentrum

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • KBT på nätet ska hjälpa unga med sömnproblem

    ​Sömnsvårigheter har ökat bland svenska ungdomar och är idag nästan tre gånger vanligare än på 1980-talet. Bland unga med psykiatriska tillstånd som ångest, depression, adhd och autism är förekomsten mycket vanlig. I en studie ledd av BUP vid Akademiska sjukhuset prövas nu KBT-behandling via internet, en sorts guidad självhjälp där patienten har stöd av behandlare via elektroniska meddelanden.

  • Akademiska pionjär på ny behandling för barn som glömmer att andas

    På grund av en genetisk mutation slutar vissa barn att andas när de somnar. De senaste åren har nervstimulering seglat upp som ett alternativ till hemrespirator. Akademiska sjukhuset är nationellt centrum för Frenikusstimulering, som behandlingen kallas, och opererar sedan 2005 allt fler barn från övriga Norden, men även från Ryssland och Polen med flera länder.

  • Akupunktur mot sömnstörningar prövas i ny studie

    Kan öronakupunktur vara ett alternativ till KBT vid långvariga sömnstörningar som hjälp att ändra sömnbeteende? Det ska en studie på sömn- och andningscentrum, Akademiska sjukhuset, utreda.

  • Kortsovande kvinnor löper ökad risk för fetma trots ändrade sovvanor

    Kvinnor under 50 år som sover kort tid på natten löper ökad risk för både generell fetma och bukfetma även om de ändrat sina sovvanor. Det framgår i preliminära resultat från en tioårsuppföljning av kvinnor i Uppsala som uppmärksammas i samband med internationella sömndagen den 22 mars.

  • Stöd från andra – bonus när CPAP utprovas i grupp

    Patienter med sömnapné som behöver CPAP-behandling för att förhindra snarkning och andningsuppehåll i sömnen, får numera utprova hjälpmedlet i grupp på Akademiska sjukhuset. En fördel är att patienterna kan ge varandra stöd och känner sig mindre ensamma med sina problem. Satsningen uppmärksammas med anledning av internationella sömndagen den 22 mars.

  • Nytt sömn- och andningscentrum bildat på Akademiska

    Ett nytt sömn- och andningscentrum har bildats på Akademiska sjukhuset, det första i sitt slag i Mellansverige. Det innebär att patienter med allvarliga sömnproblem och andningsstörningar under sömn kan utredas på samma ställe.

  • ​Sambandet mellan sömnapné och hjärtkärlsjukdom kartläggs i studie

    Män med obehandlad allvarlig sömnapné har en ökad risk för hjärtkärlsjukdom och dödlighet. Kopplingen analyseras nu i den så kallade Mustaschstudien, ledd från Akademiska sjukhuset. Deltagarna kommer att genomgå fullständig sömnregistrering och ultraljudsundersökning av halskärlen.

  • Kort nattsömn ökar risken för bukfetma hos kvinnor

    Kvinnor under 50 år som sover lite på natten löper högre risk att drabbas av bukfetma än kvinnor som sover mer normalt, det vill säga sju till åtta timmar. Det framgår av studie på cirka 6 500 kvinnor i Uppsala, som publicerats i facktidskriften Sleep Medicines nätupplaga.