Forskare efterlyser rikstäckande brandskaderegister

Omkring hälften av de 1 400 personer som skadas svårt i brand i Sverige varje år behöver sjukhusvård eller dör av sina skador. Och bland de svårast drabbade är män och äldre personer överrepresenterade. Men det är svårt att dra slutsatser om riskfaktorer, enligt en ny studie.

Forskare vid brännskadecentrum på Akademiska sjukhuset/institutionen för kirurgiska vetenskaper vid Uppsala universitet har i samarbete med Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, MSB, jämfört data i Socialstyrelsens patient- och dödsorsaksregister, räddningstjänstens insatsdata och MSB:s dödsbrandsdatabas.
Resultaten visar att minst 1400 personer skadades i samband med brand under år 2010 och att cirka hälften av dessa skadades så svårt att de behövde sjukhusvård eller avled. Ungefär hälften fick brännskador i huden, men nästan lika många skadades av giftig rök eller gas.

Syftet med studien har varit att öka kunskapen om förekomsten av personskador orsakade av eld och rök samt vilka orsaker och riskfaktorer som finns. Detta för att i framtiden kunna sätta in effektivare förebyggande insatser.

– Den stora utmaningen har varit att jämföra data från olika register. Matchningen har brustit på flera punkter. För att få fram säkra uppgifter i framtiden behövs ett tillförlitligt rikstäckande brandskaderegister. Det bästa vore ett nationellt kvalitetsregister över alla som skadats i brand, säger Fredrik Huss, överläkare på brännskadecentrum vid Akademiska sjukhuset.

Forskarna efterlyser dessutom en enhetlig definition av vad som avses med lätt respektive svår skada. I nuläget råder stor skillnad mellan räddningstjänstens och sjukvårdens bedömningar av skador. Innebörden av begreppet skada har flera dimensioner, vilket försvårar gränsdragningen mellan lätt och svår skada.

Mer information:

Fredrik Huss, överläkare på brännskadecentrum, Akademiska sjukhuset, 018-611 37 57
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21