​Framgångsfaktorer för njurdonationer fokus för seminarium på Akademiska

Uppsala-Örebro-regionen har högst donationsfrekvens per miljon invånare i Sverige. På Akademiska Sjukhuset njurtransplanteras 100-120 patienter varje år, näst flest i landet. Arbetet med att öka donationsfrekvensen samt nya sätt att behandla patienter för att öka möjligheten till donation är fokus för ett seminarium på sjukhuset idag, där Prins Daniel är gäst. Seminariet hålls för att uppmärksamma Världsnjurdagen 9 mars.

– Donationsviljan är oerhört viktig. Akademiska servar drygt två miljoner invånare i Uppsala-Örebroregionen med vård för njurtransplantation De senaste fem åren har vi haft flest antal avlidna donatorer per miljon invånare. Det är resultatet av ett mångårigt ambitiöst och målmedvetet arbete som görs av sköterskor och läkare på våra IVA-avdelningar, och ett gott samarbete med intensivvården i regionen samt en positiv inställning i befolkningen till donation, framhåller Helene Malm, överläkare och sektionschef för transplantation.

På symposiet diskuteras också den pågående utredningen om att vidga kriterierna för organdonation. I dag kan endast personer som dött av hjärnskador och vårdas i respirator donera. I länder sommöjliggjort donation även från personer som dör icirkulationsstillestånd, har antalet donatorer ökat med cirka 20 procent.

Njurtransplantation görs vid njursvikt som oftast orsakats av kronisk njurinflammation och diabetes. Näst vanligaste bakomliggande orsakerna är högt blodtryck och polycystnjursjukdom, att det bildas cystor i njurarna som slår ut organfunktionen. De senaste åren har risken för avstötning minskat och överlevnaden ökat markant efter transplantation.

Patienter med diabetes kan idag även få bukspottkörteln (pankreas) transplanterad, antingen samtidigt med njuren eller senare. Man kan även behandla svår diabetes med enbart pankreastransplantation eller med transplantation av insulinproducerande öar. Uppsala utför flest ö-transplantationer i landet. Inom ramen för en världsunik forskningsstudie på Akademiska testas ett helt nytt preparat, baserat på enzymet IdeS, som syftar till att elimineratransplantationsantikroppar hos de patienter som behöver en ny njure.

– Målet är att i lägre grad än förr behöva ta hänsyn till antikroppar mellan givare och mottagare som är ett bekymmer och kan göra det svårt att transplantera svårt njursjuka. Resultaten är hittills mycket lovande, framhåller Helene Malm. På Akademiska pågår även forskning i samarbete mellan transplantation och onkologen som syftar till att förbättra vården för njurtransplanterade som fått cancer.

Annan aktuell forskning inom transplantationsfältet handlar om att optimera kvaliteten hos njuren, bland annat genom användande av perfusionsmaskiner, samt forskning kring hjärtkärlförändringar till följd av njursvikt och efter transplantation.

För mer information, kontakta:
Helene Malm, överläkare och sektionschef transplantation,
telefon: 018-611 31 16 eller 070-529 22 78, e-post: helene.malm@akademiska.se
Vivan Hellström, avdelningsläkare och medicine doktor inom transplantationskirurgi,
telefon:018-611 46 05, e-post: vivan.hellstrom@akademiska.se
Bengt Fellström, professor och överläkare i njurmedicin, 070-548 31 70

FAKTA: Njurtransplantationscentra i Sverige
Transplantationsverksamheten i Sverige är uppdelad i fyra regioner. Förutom på Akademiska, som ansvarar för Mellansverige, görs njurtransplantationer vid Sahlgrenska universitetssjukhuset (dit även norra Sverige hör), Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och Skåne universitetssjukhus i Malmö.