IT-lösningar skapar det digitala sjukhuset

Terminaler där patienter registrerar sina mottagningsbesök och sändare/chip som gör det lätt att hitta medicinteknisk apparatur och veta exakt var personal och patienter befinner sig. Det är några exempel på ny informationsteknologi som radikalt kan förändra sjukvården på Akademiska.

– Syftet är både att underlätta diagnosticering/behandling, ha bättre kontroll på flöden och apparatur, samtidigt som sjukhusvistelsen blir mer trivsam för patienterna. Ytterst handlar det om att säkerställa att rätt information når rätt person vid rätt tillfälle, säger Leif Tüll, projektledare för det sjukhusövergripande digitaliseringsprojektet IKT (Information- och kommunikationsteknik) på Akademiska sjukhuset.

Digitaliseringen sker inom ramen för Framtidens Akademiska sjukhus (FAS), den största och mest genomgripande ny- och ombyggnadssatsningen någonsin, med byggande av en ny vård- och behandlingsbyggnad och modernisering av vårdavdelningar för att erbjuda patienter enkelrum och underlätta nya arbetssätt. Fram till år 2022 byggs ett halvt nytt sjukhus.

– En åldrande befolkning och nya behandlingsmetoder sätter hård press på sjukvården. Men ett ständigt ökat vårdbehov kan inte enbart lösas med fler medarbetare och nya arbetssätt. För att klara utmaningarna behövs kompletterande verktyg - smarta IT-lösningar som underlättar diagnosticering och behandling, gör det enklare att göra rätt och som dessutom kan göra sjukhusvistelsen mer behaglig och trivsam för våra patienter, framhåller Leif Tüll.

Sedan förra sommaren pågår fem förstudier som ska rapporteras i juni. Till hösten ska sjukhusledningen fatta beslut och förhoppningen är att finansieringen ska vara löst för sjösättning av pilotprojekt och successiv implementering 2017.

– Det som gör digitaliseringssatsningen speciell är att läkare, sjuksköterskor och läkarsekreterare med flera varit med från starten, i framtagandet av projekt och kravställning, men även att sjuksköterskor på heltid driver samtliga projekt med stöd av projektkontor, IT-avdelning och konsulter. Ett mer traditionellt upplägg är det omvända, att konsulter äger projekt och involverar olika yrkesgrupper i fokusgrupper och dylikt, fortsätter Leif Tüll och tillägger:

– Med ny informationsteknik förändras ju även arbetssätt. Därför är det av största vikt att tänka och göra rätt från början. Vårdpersonalen sitter på kunskapen om vilka problem som behöver lösas. Självklart har även patienter och anhöriga varit delaktiga i processen och kommit med värdefulla synpunkter och önskemål.

FAKTA: Fem förstudier inom IKT-projektet

* Digitala ankomstterminaler där patienterna själva registrerar sig. Här utreds modern teknologi som gör det lättare att hitta på sjukhuset (inomhusnavigering), men även digitala skyltar. Syftet är att underlätta dagen för både patienter och personal.
* Flödestyrning som gör det möjligt att följa verksamheten i realtid. Syftet är att skapa stöd för att kunna förutspå, planera för, styra samt utvärdera vårdprocessen i realtid på individ-, verksamhets- och sjukhusnivå.
* Patientnära scanning, till exempel streckkodsläsare som säkerställer att rätt patient får rätt medicin, implantat, blod och provsvar. En teknik som automatiserar inläsning av data mot olika datasystem och som förbättrar kvaliteten, spårbarheten men också effektiviteten.
* Positionering (RTSL), sändare/chip som gör det möjligt att i realtid ha koll på flöden och veta exakt var en viss utrustning befinner sig och hur den används. Gör det också möjligt att se till exempel var patienten befinner sig på sjukhuset eller om en kirurg kan ta ett samtal eller opererar.
* Patientplattan som, förutom underhållning och kommunikation med nära/kära och praktiska bestyr, ska kunna ge inneliggande patienter tillgång till sin journal på nätet och tjänster som kallelse och beställning, information, utbildning om diagnos/behandling, självskattning och rehabiliteringsstöd.
 

Mer information:
Leif Tüll, projektledare för digitaliseringsprojektet IKT (Information- och kommunikationsteknik) på Akademiska sjukhuset, 070-524 04 24, e-post: leif.tull@lul.se

Bildtext: Med hjälp av patientnära scanning kan man med streckkodsläsare säkerställa att patienter får rätt medicin, implantat, blod och provsvar. Sjuksköterskan Anders Nihlén, projektleder förstudien som syftar till att automatisera inläsning av data mot olika datasystem exempelvis patientjournal, ekonomi/fakturering och lagerhantering. Syftet är att förbättra vårdkvaliteten, spårbarheten och effektiviteten. Foto: Elisabeth Tysk