Läkemedelsstent minskar återfall i hjärtinfarkt

Ballongvidgning, PCI, är numera förstahandsval som behandling av akut kranskärlsjukdom. Tidigare har läkemedelsstent ansetts förenade med ökad risk, men en ny en ny svensk studie visar att sådan behandling inte är farlig och ger en markant minskning av nya förträngningar. För högriskpatienter minskar risken med hela 70 procent.

Resultaten, som publiceras i medicintidskriften New England Journal of Medicine, bygger på data från svenska kvalitetsregister. En femårig uppföljning av alla patienter i Sverige, cirka 50 000 personer, som behandlats med PCI, antingen med metallstent eller stent beklädda med ett lager cellhämmande läkemedel, visar ingen ökad risk för ny hjärtinfarkt eller död i den sistnämnda gruppen. Det är första gången säkerheten bedöms på en så stor patientgrupp under en längre tidsperiod. Rönen är betydelsefulla eftersom kranskärlsjukdom är en av de vanligaste dödsorsakerna i västvärlden.

- Slående i resultaten är också den signifikant lägre återfallsrisken, upp till 70 procent för diabetiker och andra högriskpatienter som behandlats med läkemedelstent jämfört med behandling med metallstent. Detta oavsett om patienten hade diagnosen akut hjärtinfarkt eller kärlkramp, säger Stefan James, docent vid Uppsala Clinical Research Center och chef för kranskärlsintervention på Akademiska sjukhuset, ansvarig forskare för studien.

En tidigare svensk forskningsrapport påvisade ökad dödlighet vid behandling med läkemedelstent jämfört med metallstent, vilket antogs bero på ökad risk för blodpropp i åtgärdade kärl. Men när fler patienter inkluderades och följdes upp under längre tid fann man att de som drabbats behandlats under första delen av år 2003 innan läkarna hunnit få tillräcklig erfarenhet av denna teknik. Därefter fanns ingen ökad risk.

- En bred användning av läkemedelsstent är inte förenad med ökad risk för komplikationer men nyttan är påtaglig enbart hos patienter med hög risk för återfall. De kan rekommenderas för behandling av högriskpatienter som bedöms klara lång tids behandling med blodproppshämmande läkemedel, avrundar Stefan James.

Studien, som nu publiceras i New England Journal of Medicine, bygger på data från det svenska nationella kvalitetsregistret SCAAR (Swedish Coronary Angiography and Angioplasty Registry), som registrerar alla ballongvidningsingrepp i Sverige. Registret förvaltas av Uppsala Clinical Research Center (UCR), ett samarbete mellan Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset, med ekonomsikt stöd från SKL och är helt oberoende av kommersiella intressen.

Författare bakom studien är, förutom Stefan James, Ulf Stenestrand, Johan Lindbäck, Jörg Carlsson, Fredrik Scherstén, Tage Nilsson, Lars Wallentin och Bo Lagerqvist.

Mer information:

Stefan James, stefan.james@akademiska.se, stefan.james@ucr.uu.se, 0705-944404, alternativt genom assistent Anita Öström, Uppsala Clinical Research Center, 018-611 95 04

Elisabeth Tysk, presschef Akademiska sjukhuset, 018-611 96 11, 0706-222421