Pressmeddelande -

​Miljögifter och fetma fokus för internationellt symposium i Uppsala

Kopplingen mellan hormonstörande miljögifter och fetma/metabola sjukdomar blir allt tydligare. Den 8-9 oktober samlas internationella experter för andra gången i Uppsala för att diskutera de senaste forskningsrönen.

– När det första internationella symposiet om fetma och miljögifter arrangerades i Uppsala 2010 hade idén att miljögifter kunde bidra till fetma och diabetes just börjat spridas i forskarvärlden. Sedan dess har stora framsteg gjorts. Eftersom forskningsområdet numera engagerar experter inom många discipliner är det viktigt att mötas och utbyta ny kunskap, säger Monica Lind, docent i arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet och ansvarig för mötet.

Målgruppen för expertmötet är forskare och beslutsfattare inom offentlig sektor. Frågor som lyfts är till exempel hur kemikalier kan förändra effekten av viktiga hormoner som kontrollerar tillväxt, reproduktion, könsmognad och ämnesomsättning.Bland annat medverkar experter på ämnesomsättningssjukdomar, diabetes, epidemiologi och epigenetik.

Bakom genombrotten de senaste åren ligger banbrytande studier av bland andra Duk-Hee Lee och Bruce Blumberg.

– Glädjande nog har intresset de senaste åren spritts till forskningsområden utanför de som specifikt handlar om miljögifter. Numera anordnas till exempel sessioner om miljögifter och diabetes på de flesta stora internationella diabeteskonferenserna. Dessutom har resultat om miljögifter och åderförkalkning/hjärtsjukdom publicerats i ledande tidskrifter om hjärtkärlsjukdomar och projekt om miljögifter och fetma slutförts inom EU-nätverket Obelix, fortsätter Monica Lind.

Andra framgångsfaktorer är att kemister kunnat reducera den blodvolym som behövs för kemisk miljögiftsanalys vilket har ökat möjligheterna att mäta miljögifter i storskaliga epidemiologiska studier. Likaså att det utvecklats ett flertal så kallade omicsmetoder som ökat förståelse för mekanismer bakom miljögifters hälsopåverkan.

– Nya experimentella studier har visat att exponering för mycket låga koncentrationer av miljögifter i miljön under embryo/fosterstadiet och barn-/ungdomsåren kan leda till sjukdomar senare i livet. I viss mån har myndigheterna anpassat gränsvärdena till den nya kunskapen, men det finns fortfarande effekter långt under de nya gränsvärdena, menar Monica Lind.

Expertmötet medfinansieras av bland annat SWETOX.


Mer information:
Monica Lind, docent i arbets- och miljömedicin vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet,
018-611 97 45 eller e-post: monica.lind@akademiska.se

Relaterade länkar

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • miljögifter
  • omicsmetoder
  • arbets- och miljömedicin
  • swetox

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Mobilapp ska göra vården mer tillgänglig för unga med diabetes

    Akademiska sjukhuset har öppnat Sveriges första virtuella diabetesmottagning för unga med typ 1-diabetes. Syftet är att patienterna ska kunna ha tätare kontakt med vården på ett sätt och på tider som passar dem. Resultatet från en genomförd pilotstudie visar att patienterna upplever bättre hälsa och har större koll på sina blodsockervärden. Nu stärks online-mottagningen med en stödjande mobilapp.

  • Miljöforskare efterlyser åtgärder mot fetmaframkallande kemikalier

    ​Flera studier, både experimentella och på människor, visar entydigt att miljöföroreningar kan bidra till uppkomst av fetma, troligen genom att förändra ”termostaten” som styr hur mycket fett som lagras upp för varje kalori som äts. I ett uttalande publicerat i tidskriften Environmental Health Perspectives den 2 maj efterlyser en grupp miljöforskare flera åtgärder för att bromsa utvecklingen.