Pressmeddelande -

Nytt gångtest ska underlätta tidig upptäckt av demens

Försämrad gång kan vara ett tidigt tecken på demens. I mitten av april startar en studie på minnesmottagningarna vid Akademiska sjukhuset och Falu lasarett som syftar till att utvärdera om ett nytt sorts gångtest kan bli ett effektivt komplement till minnesutredning för att fånga in fler patienter med begynnande demens tidigt.

– Tidig upptäckt av demens är viktigt av flera skäl. Förutom att läkemedelsbehandling kan inledas ökar möjligheterna att sätta in rätt stöd till patienter och anhöriga, både träning och hjälpmedel som minskar risken för fallskador och underlättar vardagen, säger Ylva Cedervall, sjukgymnast på minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, och forskare vid Uppsala universitet.

De viktigaste riskfaktorerna för demens är hög ålder och ärftlighet. I takt med att andelen äldre i befolkningen stiger får allt fler en sådan diagnos. Av de cirka 500 patienter som utreds på minnesmottagningen vid Akademiska sjukhuset varje år får ungefär hälften en demensdiagnos.

I den aktuella studien, som startar i april, räknar forskarna med att inkludera 280 patienter på Akademiska sjukhuset och Falu lasarett som sökt vård för minnesutredning.

Det är känt att motoriken, främst gången, påverkas tidigt vid demens. Deltagarna kommer att få göra ett gångtest, samtidigt som de gör en muntlig uppgift. Vid demens kan det vara svårt att minnas uppgiften samtidigt som det tar längre tid att utföra den. Momenten under gångtestet kommer att filmas så att forskarna också kan studera förändringar i gångmönstret. Efter testet kommer man att jämföra resultaten för dem som får en diagnos och dem som inte utvecklar demens.

– Om gångtestet håller måttet är förhoppningen att det ska kunna användas ensamt eller som komplement till de screeningtester som görs inom demensutredningar i primärvården, men även inom kommunal vård och omsorg för att tidigt upptäcka kognitiv svikt. Vid behov kan patienterna remitteras till en specialistmottagning för en utvidgad minnesutredning, säger Ylva Cedervall.

– En fördel med ett gångtest är att det kan upplevas mindre pressande än ett minnestest och kan utföras av fysioterapeuter/sjukgymnaster i olika vårdsammanhang. Därför tror vi att det kan bli ett bra komplement i vården som ökar möjligheterna att fånga in fler patienter med begynnande demens tidigt, avrundar hon.
 

Bildtext: Ylva Cedervall, sjukgymnast på minnes- och geriatrikmottagningen på Akademiska sjukhuset och forskare vid Uppsala universitet demonstrerar hur det nya gångtestet kommer att utformas. Här tillsammans med patienten Bo Wirmark.
Foto: Elisabeth Tysk


 Mer information:
Ylva Cedervall, sjukgymnast på minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset och forskare, Uppsala universitet, 018-611 72 35
Anna Cristina Åberg, fysioterapeut och docent, Högskolan Dalarna, 023-778082 

Relaterade länkar

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • geriatrik
  • demens
  • gångtest

Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitetssjukhus med många olika roller – länssjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forskningssjukhus. Den kliniska forskningen sker i nära samarbete med fakulteten för medicin och farmaci vid Uppsala universitet.

Kontakter

Elisabeth Tysk

Presskontakt Presschef Ansvarig för medierelaterade frågor på kommunikationsavdelningen 018-611 96 11

Relaterat innehåll

Stängning av vårdplatser öppnar för ny vårdform inom geriatriken

Till sommaren stänger Akademiska vårdavdelning 65B med 18 vårdplatser. Detta för att möjliggöra evakuering av vårdavdelningar i 85-huset som ska renoveras. Stängningen sammanfaller med beslutet att minska antalet vårdplatser. Enligt kostnadsanpassningsprogrammet för 2012-2013 ska antalet vårdplatser minska med 40-50.

Akademiska och Uppsala universitet först med integrerad PET/MR-kamera

Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet är först i Sverige med en integrerad PET/MR-kamera som avbildar kroppen på olika sätt. Att kunna samla in data från båda teknikerna samtidigt underlättar diagnostik och ger mer kunskap om effekten av olika behandlingar vid exempelvis hjärt- kärlsjukdomar, cancer och neurologiska sjukdomar.

Vanligt att pannlobsdemens förväxlas med psykos och Alzheimers

Dramatisk personlighetsförändring är vanligt vid pannlobsdemens. Vissa blir maniska samlare, andra impulsiva shoppare eller extremt fokuserade på ett visst intresse, ofta utan att själva ha sjukdomsinsikt. Lena Kilander, överläkare på minnes- och geriatrikmottagningen, Akademiska sjukhuset, efterlyser bättre och mer nyanserad information om sjukdomen.

Demensförening efterlyser ökat anhörigfokus

Närmare 200 000 personer i Sverige är demenssjuka. Äldres hälsa är dagens tema under Psykiatriveckan som hålls på Grand i Uppsala. Demensföreningen i kommunen efterlyser ökat anhörigfokus och bättre stöd till personer med invandrarbakgrund.

Framsteg inom PET/CT öppnar för mer träffsäker diagnostik och behandling av proteinplack i hjärtat

Hjärtamyloidos är ett dödligt tillstånd som innebär att proteinplack i abnorma mängder successivt lagras in i hjärtat och försämrar funktionen. Forskare knutna till PET-centrum/bild- och funktionsmedicinsk centrum vid Akademiska sjukhuset har i en studie visat att en kombination av PET/CT-teknik är ett träffsäkert sätt att upptäcka sådana avlagringar i hjärtat.

Akademiska inför snabbspår för äldre multisjuka

Från och med 28 december kan äldre multisjuka läggas in direkt på en geriatrisk vårdavdelning på Akademiska utan att gå via akuten. Främsta syftet är att patienterna ska få rätt specialistvård snabbare. Dessutom räknar man med att snabbspåret ska korta vårdtiden och minska risken för återinläggning samtidigt som trycket minskar på akutmottagningen.

Nyhet: Effektivare bromsbehandling i sikte mot Alzheimers sjukdom

Närmare 100 000 svenskar har Alzheimers sjukdom. Dagens behandlingar kan lindra symtom i högst ett år, men stoppar inte sjukdomsförloppet. Forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet kan dock vara en ny bromsbehandling på spåren. Nu testas Uppsalamolekylen i en större patientstudie.

Bromsbehandling i sikte mot Alzheimers sjukdom

I takt med att befolkningen åldras insjuknar allt fler i Alzheimers sjukdom, den vanligaste demenssjukdomen. Forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet är en bromsbehandling på spåren. Just nu testas Uppsalamolekylen i en större patientstudie.

Läkemedel mot Alzheimer testas på patienter

Drygt 150 000 personer i Sverige har en demenssjukdom. Vanligast är Alzheimers sjukdom. Tidigare läkemedel har varit symtomlindrande men sedan ett år testas ett nytt läkemedel på patienter som angriper själva orsaken till sjukdomen, villket uppmärksammas på internationella Alzheimerdagen 21 september.