Pressmeddelande -

Nytt mätinstrument ska ge färre vårdskador

Kunskapen om orsaker till infektioner orsakade av vården (VRI) är bristfällig. Hittills har den enda möjligheten varit att övervaka smittor genom att följa antibiotikaresistenta bakterier som hittats i odlingsprover. Men ett nytt nationellt pilotprojekt syftar till att ta fram ett nytt vassare mätverktyg. Landstinget i Uppsala län medverkar tillsammans med Västra Götalandsregionen.

– Orsaken till vårdrelaterade infektioner är komplex och beroende av många faktorer. Därför måste allt vårdhygieniskt arbete vara systematiskt. Infektionsverktyget är ett efterlängtat instrument som möjliggör detta, säger Birgitta Lytsy, hygienläkare i Uppsala län.

Tillsammans med Västra Götalandsregionen ska landstinget i Uppsala län testa ett nytt mätinstrument, där läkarna får kryssa i ett formulär varje gång de skriver ut antibiotika. Har infektionen vållats av något utifrån, eller har den orsakats av vården i sig? I Uppsala medverkar bland annat geriatriken.

Det största problemet är, enligt Birgitta Lytsy, att upptäcka var de största bristerna finns. För att mäta antalet infektioner som orsakats av vården har man hittills varit hänvisad till att följa antibiotikaresistenta bakterier i odlingsprover, ett alltför trubbigt mätverktyg. Landstinget har även haft viss vägledning av SKL:s halvårsvisa punktprevalensmätningar av vårdrelaterade infektioner.

Att det skulle innebära en fara att lägga in sig på sjukhus håller hon däremot inte med om.

– Det kommer alltid att finnas risker, men vi arbetar på att minimera dessa så långt det är möjligt. Och sjukvården har kommit ganska långt. Exempelvis har handspritsförbrukningen tredubblats på Akademiska de senaste åren och personalen har slutat att bära smycken, klockor och civila kläder. Men det finns ännu mer att göra, säger Birgitta Lysty och fortsätter:

– Vårdrelaterade infektioner är ett så allvarligt problem att vi aldrig kan slå oss för bröstet och säga att vi gör tillräckligt. Det finns mycket antibiotika att spara genom att få ner dessa infektioner. Vi kan alltid bli ännu bättre.  

Mer information:

Birgitta Lytsy, hygienläkare Uppsala län, 018-611 39 03

Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21


Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • vårdrelaterad infektion
  • vri
  • smittspårning
  • vårdhygien
  • antibiotikaresistens

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Akademiska först med enzymrening av läkemedelsrester i toaletter

    Kan toalettblock som avger enzymer ta bort läkemedelsrester från avloppsvatten inom sjukvården? Akademiska ska som första sjukhus i Sverige testa denna reningsteknik inom ett pilotprojekt som startar i juni. Det är ett av tre pågående projekt för att hitta nya, effektiva sätt att rena vattnet, med speciellt fokus på antibiotika och resistenta bakterier.

  • Antibiotika och andra läkemedel – tveeggade svärd med sällsynta biverkningar

    Agranulocytos är en sällsynt form av läkemedelsbiverkning med svår brist på neutrofila granulocyter, en typ av bakteriedödande vita blodkroppar. Flera vanliga läkemedel, däribland vissa antibiotika, kan utlösa agranulocytos. Snabb diagnostik och adekvat behandling kan rädda livet på patienten, framhåller experter på Akademiska i samband med Europeiska antibiotikadagen 18 november.