Pressmeddelande -

Terapeutisk peptid ökar rörligheten efter svåra fingerskador

Personer som opererats för svåra skär- och krosskador på fingrarna har, trots intensiv rehabilitering, ofta svårt att återfå optimal rörlighet. En ny Uppsalaledd studie visar att man genom behandling med en ny terapeutisk peptid, PXL01, kan förbättra läkningen och återfå bättre böjningsförmåga och rörlighet.

– Resultaten är väldigt lovande. Patienter som fick den aktiva substansen hade bättre böjningsförmåga och bättre funktion i händerna, säger Monica Wiig, handkirurg på Akademiska sjukhuset och ansvarig för studien som genomförts vid fyra centra i Sverige samt några centra i Danmark och Tyskland.

Skador på fingrarnas böjsenor är vanligast bland män i 30-40 årsåldern. Skadan sker oftast i samband med att man t ex skär bröd eller avokado, ramlar mot en glasruta eller med glas i handen, alternativt vid användning av cirkelsåg. Ju mer krossat och sönderslitet fingret är, desto större skador på böjsenorna. Om man efter operationen får ogynnsamma sammanväxningar och ärrbildningar kan senorna inte glida ordentlig mot varandra vilket bidrar till nedsatt rörlighet i fingrarna och försämrad handfunktion.

– Eftersom det oftast är yngre som skadas kan ett nytt läkemedel som ökar rörligheten få stor betydelse både för den enskilde, som kan återgå i arbete, och för samhället i form av minskade utgifter för sjukskrivningar. Mycket talar för att ett sådant preparat också kan användas för att förbättra sårläkningen och minska sammanväxningarna efter andra kirurgiska ingrepp, till exempel operationer i knän, skuldror och höfter. Andra tänkbara områden är efter gynekologiska ingrepp, bukkirurgi och öppen hjärtkirurgi, menar Monica Wiig.

I den aktuella studien ingick 138 patienter i åldrarna 12 till 75 år. I samband med operation fick hälften koksalt (placebo) och hälften en injektion med en beredning av en laktoferrinpeptid (PXL01) och högmolekylär hyaluronsyra. Laktoferrin är ett protein som finns naturligt i exempelvis bröstmjölk. Laktoferrinpeptiden har visat sig ha antibakteriell och antiinflammatorisk effekt.

– Sammanväxningar efter operationer utgör ett stort kliniskt problem. Denna fas II-studie, en patientstudie i tidigt skede, har visat att substansen har god effekt och är säker att använda. Nu behövs mer omfattande studier på större patientunderlag som bekräftar resultaten, framhåller Monica Wiig.

Mer information:
Monica Wiig, handkirurg på Akademiska sjukhuset, 070-611 60 24
Elisabeth Tysk, presschef, 070-622 24 21

FAKTA:

  • Studien genomfördes vid fyra centra i Sverige samt några centra i Danmark och Tyskland.
  • Totalt ingick 138 patienter i åldrarna 12 till 75 år.
  • Samtliga patienter följdes upp under ett år, dels med rehabilitering och mätning av rörelseomfång, styrka och känsel, dels med undersökningar av såret, tecken på ruptur av den ihopsydda senan samt blodprover och mätning av bland annat blodtryck och hjärtfrekvens.
  • Efter tre, sex och tolv månader undersöktes rörelseförmågan: hur mycket man kunde böja och sträcka fingerlederna samt greppstyrkan.
  • Studiedata från uppföljningarna efter operation visar en tydlig fördel för de patienter som behandlades med den aktiva substansen PXL01 med avseende på handfunktion jämfört med de som fick placebo.
  • Behandlingen var inte förknippad med några säkerhetsproblem eller förhöjd förekomst av senrupturer.

Ämnen

  • Medicinsk forskning

Kategorier

  • terapeutisk peptid
  • pxl01
  • handkirurgi
  • krosskador
  • fingerskador
  • fingersenor
  • sårläkning
  • monica wiig

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Broskhinna från revben ny behandling av unga med handledsartros

    Akademiska sjukhuset är pionjär på en ny behandlingsmetod för unga med artros i handleden. Metoden, som tidigare framförallt används vid rekonstruktion av knogleder, innebär att broskhinna från revben transplanteras till den skadade leden för att återställa broskytan och bevara rörligheten. En annan fördel är att patienten kan slippa steloperation eller protes.

  • Barn med sammanvuxna fingrar får bra funktion efter operation

    Barn som föds med sammanvuxna fingrar eller tår kan behöva opereras upp till åtta gånger. Akademiska sjukhuset är center i sjukvårdsregionen för dessa komplexa ingrepp. De senaste tio åren har mellan 15 till 25 barn per år opererats på handkirurgiska kliniken. Syskonen Loke och Liv Stigson från Gävle har opererats totalt sju gånger. Båda föddes med sammanvuxna fingrar på båda händerna.