Tidigare diagnos av Parkinson fokus för ny patientstudie på Akademiska

I en ny studie på Akademiska sjukhuset ska forskare utvärdera nya metoder för att identifiera Parkinsonpatienter mycket tidigare än förut, innan typiska symptom såsom långsamma rörelser, stelhet och skakningar visat sig. Förhoppningen är att sjukdomen ska kunna bromsas i framtiden och då är det viktigt med tidig diagnos.

– Utökad kunskap om tidiga indikatorer på sjukdom kommer att göra det möjligt att starta läkemedelsbehandling mot Parkinsons sjukdom tidigare än idag. Just nu finns inte någon behandling som bromsar sjukdomsförloppet, men det pågår mycket forskning kring detta. Samtidigt behövs nya biomarkörer i utvecklingen av nya läkemedel för att kunna följa hur sjukdomen utvecklas och eventuella effekter av behandlingen, säger Dag Nyholm, docent och specialistläkare i neurologi, som genomför studien i samarbete med forskare inom geriatrik på Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet.

Ungefär en av hundra personer över 60 år får Parkinson, en kronisk neurologisk sjukdom som innebär att de nervceller som producerar dopamin bryts ned. Orsaken till sjukdomen är ännu inte helt klarlagd. Den gängse behandlingen är levodopa som i hjärnan omvandlas till dopamin.

Fokus för den nya studien är personer med mycket tidiga tecken på Parkinson.

– Innan de klassiska, motoriska symtomen utvecklas har många patienter under flera år olika icke-motoriska symtom såsom förstoppning, nedsatt luktsinne, livliga drömmar och depression. Sådana symtom skulle kunna innebära så kallad prodromal Parkinson. Vår förhoppning är att forskningsstudien ska ge ny kunskap om skillnader mellan friska personer och personer med tidiga tecken på Parkinson, säger Dag Nyholm.

Martin Ingelsson, professor och överläkare i geriatrik, förklarar att det man inriktar sig på är förekomsten av ett specifikt, skadligt protein (alfa-synuklein) i hudbiopsier och/eller förändrade nivåer av proteinet i blodplasma eller ryggvätska.

I förlängningen är målet att möjliggöra utveckling av nya sjukdomsmarkörer som behövs för att kunna påbörja behandling på ett tidigt stadium med nya läkemedel inom ramen för kliniska prövningar. Det handlar, enligt Martin Ingelsson och Dag Nyholm, framförallt om immunterapi med antikroppar riktade mot proteinet alfa-synuklein som påverkar frisättningen av signalämnen i nervcellerna, men även om andra behandlingar mot underliggande sjukdomsorsaker.

I studien kommer ett symtomformulär på internet att spridas till allmänheten via annonsering, med syftet att hitta personer som har prodromala symtom, med ökad risk att senare utveckla Parkinsons sjukdom. Därtill kommer patienter med Parkinsons sjukdom, Alzheimers sjukdom eller Lewykroppsdemens att involveras både på geriatriska och neurologiska mottagningarna vid Akademiska sjukhuset.

Till en början görs en noggrann läkarundersökning med fokus på neurologiska och kognitiva (minnesmässiga) funktioner. Då tas även blod- och salivprov samt biopsi på hudvävnad. Patienten får även göra tester av motorik/rörelser och luktsinne. Nästa steg blir två undersökningar, dels magnetkameraundersökning (MRT), dels en undersökning med positronemissionstomografi (PET) av hjärnan samt en så kallad lumbalpunktion för att utvinna ryggvätska. Därefter sker uppföljningar av undersökningar och tester med varierande intervaller.

Mer information:
Dag Nyholm, docent och specialistläkare i neurologi, Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet, tel: 018-611 50 03, e-post: dag.nyholm@neuro.uu.se

Martin Ingelsson, professor och överläkare i geriatrik, Uppsala universitet, tel: 018-471 41 07, e-post: Martin.Ingelsson@pubcare.uu.se

Paul de Roos, doktorand och ST-läkare i neurologi, Uppsala universitet, tel: 076-900 85 62,
e-post:paul.deroos@neuro.uu.se