Trycksår ska minska genom coachning och ökad patientmedverkan

Från 2014 till 2016 minskade trycksår hos inneliggande patienter på en geriatrisk vårdavdelning vid Akademiska sjukhuset från 45 till 15 procent. Främsta förklaringen anses vara ökat fokus på trycksår och satsningar på hjälpmedel som tryckavlastande madrasser. Nästa steg blir att förbättra informationen till patienter om hur de själva kan se risker och bidra förebyggande. Frågan lyfts med anledning av internationella trycksårsdagen 17 november.

– Regelbundna nationella mätningar av trycksår är viktiga i patientsäkerhetsarbetet. På Akademiska går utvecklingen åt rätt håll, men vi nöjer oss inte. I årets prevalensmätning låg cirka femton av sjukhusets avdelningar över riksgenomsnittet på 13 procent. Vi behöver höja medvetenheten ytterligare hos personalen om hur trycksår kan förebyggas. Därför erbjuder vi numera trycksårsronder för att stödja och stimulera till förbättringsarbete, säger Lena Gunningberg, vårdutvecklare och professor i vårdvetenskap vid Uppsala universitet.

Trycksår kan uppstå i hela vårdkedjan. Det vanligaste är att äldre patienter drabbas som är sängliggande och har svårt att ändra läge själva. Risken är extra stor om man haft trycksår tidigare och har försämrad cirkulation.

Tidigare har det saknats kunskap om var patienter fått sina trycksår; innan de läggs in på Akademiska eller under vårdtiden. Men från i år kan man för första gången fastställa hur stor andel som fått såren på sjukhuset, genom att inspektera patienternas hud inom ett dygn efter ankomsten till sjukhuset och dokumentation av resultaten. Lena Gunningberg menar att den kunskapen är oerhört viktig i kvalitetsförbättringsarbetet.

2015 gjordes en satsning på tryckavlastande madrasser i samtliga sjukhussängar. Lena Gunningberg är positiv men understryker att patienterna dessutom behöver hälavlastning, frekvent lägesändring och vid behov näringstillskott för att undvika trycksår.

Ett flertal studier har genomförts på Akademiska där man testat trycksensorlakan (MAP-systemet) som innebär att personalen kan se varje patients tryckpunkter i realtid. En studie på kliniskt träningscentrum 2014-2015 riktad till sjuksköterskor, undersköterskor och sjuksköterskestudenter visade att alla personalkategorier hade god hjälp av feedbacken och att de, med mycket små lägesändringar, kunde hjälpa patienten att få ett läge med mindre tryck mellan benutskott och underlag. Man tyckte att hjälpmedlet var bra och att information från monitorn var lätt att tolka. Den andra studien var randomiserad och gjordes på en vårdavdelning. Här slumpades 190 patienter in till interventionsgrupp, där personalen såg feedback från MAP-systemets monitor, och till kontrollgrupp där man hade sedvanlig behandling.

– Syftet var att undersöka om trycksensorlakan hade effekt på förekomst och uppkomst av trycksår. Vi fann ingen skillnad mellan grupperna vilket förvånade oss. Dag tre var siffran 20-25 procent respektive 9-10 procent. Förmodligen har studien i sig medfört större fokus på tryck genom regelbunden observation av patientens hud, riskbedömning och förebyggande åtgärder. Det är troligt att personalen behöver mer coachning för att använda informationen från trycksensorsystemet optimalt och anpassa vården individuellt till varje patient, säger Lena Gunningberg.

Ett område där hon ser förbättringspotential är patientmedverkan. Tidigare studier på sjukhuset har visat att patienterna inte tycker sig ha fått information om riskfaktorer eller vad de själva kan göra för att minska risken för tryckskador. För att undersöka hur patienterna kan involveras i det förebyggande arbetet har ett forskningsprojekt nyligen startat inom geriatriken.

Mer information:
Lena Gunningberg, vårdutvecklare på Akademiska sjukhuset och professor i vårdvetenskap, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet
Telefon: 073-987 68 26
E-post: lena.gunningberg@akademiska.se eller lena.gunningberg@pubcare.uu.se