Allt fler får diagnosen glaukom

I centrala Göteborg, på Östra Hamngatan invid Kungsportsplatsen, har Capio Medocular en av sina kliniker. Här tar ögonläkaren Andrea Smitran emot och hjälper patienter med många olika ögonproblem.  Men som glaukomspecialist  klappar hennes hjärta extra för dem som lever med sjukdomen glaukom, grön starr.

Glaukom är en sjukdom som angriper synnerven.  I Sverige har cirka 100 000 personer fått diagnosen men mörkertalet är stort och beräkningar som har gjorts pekar på att lika många till skulle kunna bära på sjukdomen.  Globalt är omkring 65 miljoner människor drabbade och av dem har närmare 6,5 miljoner blivit blinda.

Glaukom kan idag inte botas, däremot finns bra behandling som bromsar förloppet och gör det möjligt för patienten att behålla en god syn under många år, kanske resten av livet.

– Eftersom glaukom är en både allvarlig och livslång sjukdom blir det särskilt viktigt med en förtrolig läkarkontakt för patienten, säger Andrea Smitran.

Just därför uppskattar hon att arbeta på Capio Medocular .
– Här är patienten alltid i centrum och jag slipper administration och onödiga möten, något som tog många timmar i anspråk på Borås sjukhus där jag arbetare tidigare, konstaterar hon.

Växande grupp patienter

Synen är det sinne som vi människor rankar som det enskilt viktigaste. Därför är det helt naturligt att många av oss värjer sig för en sjukdom som glaukom, som fortfarande kan leda till att den drabbade kan förlora sin syn.

– Det här är en snabbt växande patientgrupp, berättar Andrea. Det finns fler förklaringar till det. Inte minst viktigt är att befolkningen blir allt äldre och hög ålder är en tydlig riskfaktor för glaukom. Även en ökad allmän kunskap  om sjukdomen göra att fler låter undersöka sig.  Många som löper stor risk att drabbas av glaukom upptäcks också i samband med att de uppsöker optiker för läsglasögon när de blivit ålderssynta efter 45-50 års ålder.

Ju tidigare behandlingen kan påbörjas desto större är möjligheten att bromsa sjukdomen i en tidig fas då patienten fortfarande ser bra och att därmed kunna fortsätta att se bra och leva ett gott liv. Det här innebär att det blir viktigt att ställa en diagnos innan sjukdomen avancerat alltför långt, något som inte alltid är så enkelt.

– Det beror bland annat på sjukdomens lömska karaktär.  Glaukom är en smygande sjukdom som utvecklas i skymundan med inga eller vaga symptom. Det betyder att det kan ta lång tid innan den som drabbats själv förstår att han eller hon bör söka läkare.

Faktum är att även den som börjat förlora synfält eller sidoseende trots detta kan uppleva att synen är normal. Det beror på att hjärnan har en fantastisk förmåga att under vissa förhållanden kompensera synfältsbortfall.

– Det är först när sjukdomen utvecklats, vilket kan ta många år, som den tydligt ger sig till känna, berättar Andrea.

Glaukomutredning i tre steg

Alla kan få glaukom men det finns ett antal riskfaktorer som bör bli mer kända. Till de främsta hör ett förhöjt ögontryck som kan betyda att ögats kammarvätska inte flödar som den ska. Detta kan man inte konstater själv utan det kräver läkarkontakt.

– Däremot kan de flesta enkelt ta reda på om glaukom finns i släkten, något som också är en tydlig riskfaktor, säger Andrea som menar att alla som har en eller flera anhöriga med glaukom bör undersöka sig.

En glaukomundersökning består av tre moment . Dels görs en mätning av ögontrycket. Även om trycket skulle ligga högre än gränsvärdet räcker detta inte för att ställa diagnosen glaukom. Det finns nämligen många som lever med ett förhöjt tryck utan att någonsin utveckla sjukdomen.  Därför granskas även ögonbotten för att se om synnerven är skadad, något som visar sig genom att  urgröpningen  i synnervens huvud blir större.  Om synfältet skulle vara defekt upptäcks det med en så kallad synfältsundersökning.  Personen får fixera blicken på en punkt och sedan placeras ett objekt på olika platser. Skulle patienten inte se föremålet på en eller flera platser anges det som en synfältsdefekt.  Diagnosen ställs utifrån det samlade resultatet av de tre undersökningarna.

– Det här är enkla undersökningar som utförs snabbt och att sticka huvudet i sanden är inget bra alternativ. Den som är frisk kommer bara att tvingas leva med oron för att kanske bära på sjukdomen och den som faktiskt har glaukom skjuter upp den nödvändiga behandlingen med ökad risk för att förlora synen.

Forskning pågår

I Sverige, där det är enkelt att följa upp patienterna, behandlas glaukom huvudsakligen med trycksänkande ögondroppar samt laserbehandling som komplement.  Det finns droppflaskor med en eller två olika verksamma substanser.  Enligt internationella observationer har man bättre resultat med de droppar som innehåller två olika läkemedel. Ju flera flaskor på nattduksbordet desto sämre resultat kan man skämtsamt uttrycka det. Förklaringen till detta är att man behöver vänta fem minuter mellan olika droppar för att inte tvätta bort det första medlet ur ögonspringan, samt att det är lättare att följa en ordination än flera.

Kirurgi, där man minskar ögontrycket genom att öppna upp passager för ögonvätskan att passera fritt, kan bli aktuellt om inte behandling med droppar och laser ger en tillräcklig effekt. Kirurgi används mer allmänt i till exempel utvecklingsländer och andra platser där det är svårt med regelbunden och tät uppföljning av patienterna.

Dagens behandlingsmetoder inriktar sig på att sänka ögontrycket för att förhindra utvecklingen av sjukdomen.

– Rent allmänt fungerar kirurgi bättre idag tack vare förfinad teknik och en utvecklad postoperativ uppföljning med mindre risk för komplikationer, förklarar Andrea.

Forskning pågår inom ett flertal områden. Bland annat för att finna nya diagnosmetoder och utveckla läkemedel.

– Bland det riktigt intressanta är forskning som är inriktad på att hitta sätt att skydda synnerven från de skador som följer av glaukom, menar Andrea.