Gå direkt till innehåll
Åsa von Berens, Bettina Meinow och Jenny Österman har skrivit Äldrecentrums nya rapport om Stockholms äldreomsorg.
Åsa von Berens, Bettina Meinow och Jenny Österman har skrivit Äldrecentrums nya rapport om Stockholms äldreomsorg.

Pressmeddelande -

Behoven styr Stockholms äldreomsorg

När Äldrecentrum presenterar sin nya rapport om äldreomsorgen i Stockholms stad, ger den lugnande besked på flera punkter. De insatser som de äldre får, avgörs främst av deras behov, inte av ålder eller var de bor. Det finns heller inga könsskillnader i vilken äldreomsorg man får.

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum har fått i uppdrag av Stockholms stad att göra en analys av äldreomsorgen i kommunen. Syftet är bland annat att se vilken omsorg de äldre får i relation till vilka behov de bedöms ha. Rapporten ska också ge svar på om fördelningen av äldreomsorg är likvärdig mellan stadsdelarna och olika grupper av äldre, och om det går att se några skillnader jämfört med den förra rapporten, som gjordes 2017.

Kartläggningen visar att 15 procent av Stockholms invånare över 65 år har något form av insatser från kommunens äldreomsorg utöver matdistribution och trygghetslarm, det vill säga hemtjänst eller vård-och omsorgsboende. En fjärdedel av omsorgstagarna har vård- och omsorgsboende, medan resten har hemtjänst. Den stora majoriteten är ensamstående kvinnor. Om man tittar på omsorgstagare över 85 år bor två tredjedelar i ordinärt boende.

Författare till rapporten är Äldrecentrums utredare Bettina Meinow, Åsa von Berens och Jenny Österman.

− Den här typen av undersökningar är viktiga för att kunna följa utvecklingen av äldreomsorgen över tid, både omfattningen av insatserna och vad det är som styr insatserna. Med den kunskapen kan man också få svar på vilka faktorer som styr fördelningen av tillgängliga resurser. Eller med andra ord, om de faktorer som enligt riktlinjerna ska styra hur mycket omsorg man har, faktiskt också gör det, säger Bettina Meinow.

Det som, enligt den nya rapporten, framför allt avgör om en person får hjälp av äldreomsorgen är om hen har en kognitiv nedsättning eller behöver hjälp med sin personliga omsorg. Däremot spelade inte åldern i sig någon roll, inte heller fanns det någon skillnad mellan män och kvinnor. Det visar sig också att stadsdelarna följer samma bedömningsgrunder och ger en likvärdig omsorg över hela staden.

− Resultaten visar alltså att det är behoven som styr, oavsett kön eller ålder, så som det ska vara. Först vid en ålder över 95 år kan vi se en svag inverkan av ålder i sig på omsorgens omfattning. Det kan bero på att en mycket hög ålder till viss del kan spegla en form av skörhet som andra tillgängliga faktorer inte fångar, säger Åsa von Berens.

Det finns några skillnader mellan 2017 och 2019. Det tycks ha blivit något svårare att få vård- och omsorgsboende, samtidigt som kommunen nu ger något fler hemtjänsttimmar i sina beslut. Skillnaderna är dock små, vilket gör trenderna osäkra. I jämförelsen mellan stadsdelar, kan man också se att personer med jämförbara behov får tio fler hemtjänsttimmar per månad på Östermalm, jämfört med i Spånga-Tensta, de två stadsdelar som ligger högst, respektive lägst i materialet.

− De flesta stadsdelar ligger nära genomsnittet på 39 timmar per månad, två skiljer sig lite mer. Spånga-Tensta ligger 7 timmar under och Östermalm 8 timmar över snittet. Vi kan se att det till stor del är behoven som styr vilka insatser en person får men sedan finns det också andra faktorer som påverkar som individens efterfrågan, hur mycket hjälp man får från anhöriga och lokala förutsättningar i en stadsdel. Det är jätteviktigt att Stockholms stad fortsätter att systematiskt följa utvecklingen av äldreomsorgsinsatserna för att kunna utveckla och planera för en bra och jämlik äldreomsorg oavsett var man bor i staden, säger Jenny Österman.

Men även om rapporten visar att fördelningen av äldreomsorg sker på ett jämlikt sätt, svarar den inte på frågan om alla får den hjälp de behöver.

− Det vi kan säga utifrån det materialet vi har haft tillgång till, är att ju större behov man har, desto mer hjälp får man. Man följer alltså de riktlinjer som finns i Stockholms stad. Däremot kan vi inte dra slutsatsen att alla får den hjälp som de behöver, säger Bettina Meinow.

Äldrecentrums rapport StockholmSNAC 2019 En beskrivning av äldreomsorgstagarna och omsorgens omfattning i Stockholms stad 2019, bygger på stadens biståndsbeslut, som samlats i kommunens eget verksamhetssystem Paraplyet. Systematisk dokumentation gör det möjligt att göra uppföljningar av biståndsbesluten och bygga ett underlag för verksamhetsutveckling. Äldrecentrum har tidigare genomfört liknande analyser för Stockholms stad 2008 och 2017.

Ämnen

Kategorier

Regioner


Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är ett forsknings- och utvecklingscentrum. Vårt uppdraget är att bidra med kunskap som äldre personers hälsa, vård och omsorg.

Kontakter

Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum är ett forsknings- och utvecklingscentrum. Vårt uppdrag är att bidra med kunskap om äldre personers hälsa, vård och omsorg.

Syftet med Stiftelsen Äldrecentrum är att resultat från studier ska förbättra livssituationen för den äldre personen. Vårt övergripande mål är att tillvarata och praktiskt omsätta erfarenheter och forskningsresultat inom områden av betydelse för de äldres situation i samhället och att själv eller tillsammans med andra initiera och genomföra forskning och utveckling om de äldres förhållanden.

Äldrecentrum
Sveavägen 155
113 46 Stockholm
Sverige