Rapport från Äldrecentrum visar på ojämlikhet i hälsa bland äldre stockholmare

Även om de flesta äldre stockholmare rapporterar att de har en god hälsa är nedsatt funktionsförmåga, psykisk ohälsa och en känsla av ensamhet en del av vardagen för många äldre. Förhållanden som drabbar olika beroende på kön, socioekonomiska förhållanden, ålder och var i Stockholm man bor. Det visar resultat från Stockholms läns folkhälsoenkät som redovisas i Äldrecentrums rapport Äldre personers hälsa och livssituation.

Rapporten Äldre personers hälsa och livssituation visar att hälsa, livssituation och levnadsvanor varierar mycket i den äldre befolkningen. Skillnaderna mellan olika grupper av äldre, kvinnor och
män, ensamboende och samboende och mellan länets kommuner och stadsdelarna i Stockholms stad är stora. Kvinnor har sämre hälsa än män och ensamboende rapporterar i större utsträckning både sämre hälsa och levnadsvanor än samboende.

Skillnader återfinns också mellan socioekonomiska grupper. Utbildning, det arbete man haft och den inkomst man har är av stor betydelse för levnadsvanor, hälsa och funktionsförmåga när man blir äldre.

Carin Lennartsson, sociolog och forskare vid Aging Research Center (ARC) är en av författarna till rapporten. Hon menar att ojämlikhet i hälsa och levnadsvanor bland äldre personer är en av de riktigt stora utmaningarna när det gäller folkhälsoarbete.

– Den ojämlikhet vi ser när det gäller hälsa och livssituation mellan olika grupper av äldre grundläggs tidigt i livet. Om vi vill att skillnaderna ska minska räcker det inte med insatser mot utsatta grupper av äldre. Insatserna måste sättas in redan i förskolan. Det handlar till exempel om att ge lika förutsättningar till utbildning, om förebyggande hälsoarbete och att se till att alla får samma tillgång till god vård. 

Skillnaderna påverkar livslängden
Folkhälsoenkäten visar inte bara på skillnader när det gäller hälsa, livssituation och levnadsvanor. Den förväntade livslängden varierar också kraftigt mellan länets kommuner och stadsdelarna i Stockholms kommun.

Exempelvis är den förväntade livslängden för kvinnor i tre av Stockholms stadsdelar – Norrmalm, Bromma och Östermalm 85 år. Det är i genomsnitt två år längre jämfört med den förväntade livslängden för kvinnor boende i Skarpnäck, Skärholmen och Farsta. Männen i Södertälje har en medellivslängd´på 77,8 år att jämföra med männen i Danderyds som har en förväntad medellivslängd
på 83 år.

 – Siffrorna talar sitt tydliga språk, den förväntade livslängden är högst i kommunen med högst medelinkomst – Danderyd och lägst i kommuner och stadsdelar med en högre andel med lägre inkomstnivåer. Skillnaderna visar hur viktigt det är att man tar hänsyn till socioekonomiska förhållanden i det hälsofrämjande arbetet och inte minst vid fördelning av resurser, säger Carin Lennartsson.

-----------------------------------------------------------

Äldre personers hälsa och livssituation är den fjärde rapport som Äldrecentrum tar fram med ledning av landstingets folkhälsoenkäter, den första utgick från 1998 års enkät, därefter har rapporter skrivits med ledning av 2002 och 2006 års enkäter, denna rapport bygger på 2010 års enkät. Arbetet med rapporten har finansierats av Stockholms läns landstings folkhälsoanslag. Rapporten har författats av forskarna vid Aging Research Center (Karolinska Institutet/Stockholms Universitet) Carin Lennartsson och Neda Agahi samt Sven Erik Wånell, utredare vid Äldrecentrum. Linda Hols-Salén och Max Lundin, Aging Research Center, har bidragit med statistiska analyser och Nils Larsson Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin, Stockholms läns landsting, SLSO har bidragit med statistik
redovisad i kartform.