Därför går allt fler unga kvinnor in i väggen - Mer information

Tjänstepensionsföretaget Alecta presenterar en ny studie som listar fem orsaker till utslagning bland unga kvinnor i karriären. Långtidssjukskrivning, mer än tre månader, är ett starkt växande fenomen bland yngre privatanställda karriärkvinnor. Mellan åren 2000 och 2004 har långtidssjukskrivningarna bland kvinnor med en månadslön på över 25 000 kronor stigit med över 326 procent. Bland de kvinnor som tjänar under 25 000 kronor har långtidssjukskrivningarna ökat med 56 procent. Diagnoserna är framförallt stressrelaterade som depression, utbrändhet och ”övriga stressreaktioner”. Urvalet av respondenter kommer från Alecta som har finansierat studien. - De kvinnor som vi studerat arbetar väldigt mycket och strävar efter perfektionism i såväl arbetet som hemmet. De har svårt att säga nej till nya krav på jobbet. Risken för kvinnorna att bli sjukskrivna ökar också när de har huvudansvar för hemmet. Det är några av orsakerna vi har funnit till långtidssjukskrivning hos högavlönade unga kvinnor som är försäkrade hos Alecta, säger Hélène Sandmark, Med.dr. vid Karolinska Institutet Forskarna har funnit fem förklaringar till att karriärkvinnor får stressreaktioner. Dessa fem punkter har var och en för sig eller två eller flera tillsammans betydelse. Jobbar för mycket. Innan de studerade kvinnorna blev sjuka har de jobbat extremt många timmar i veckan under flera år. Normalt arbetar 33 procent av de sjukskrivna, mot 17 procent av kontrollerna, regelbundet mer än 50 timmar i veckan. Det gäller även kvinnor som har barn. I djupintervjuerna var det många kvinnor som sade sig normalt arbeta mellan 60 och 80 timmar i veckan. Risken att bli långtidssjukskriven är 3,9 gånger högre för kvinnor som regelbundet arbetat mer än 50 timmar i veckan. Karriärinriktade duktiga flickors strävan efter perfektionism. De sjukskrivna kvinnorna uppger att de ”älskar att jobba”. Men en del kvinnor i karriären underskattar vad som krävs av tävlingsinstinkt, konkurrensinsikt och kunskaper i taktik, strategi och spelregler för att lyckas i karriären. Till skillnad från pojkarna, som ofta tränat lagsporter från start och därefter gjort lumpen, och därmed tävlat för att vinna, har de föga erfarenhet av maktspel. Kvinnorna finner sig i att bli ålagda allt mer arbete, de har svårigheter med att säga ifrån, de kräver inte mer personal om de är underbemannade. Av de sjukskrivna kvinnorna anger 27 procent att är mycket noggranna och vill utföra ett perfekt arbete. Motsvarande siffra för kontrollerna är 18 procent. Duktighetssyndromet märks i att 55 procent av de sjukskrivna, mot 39 procent av kontrollerna, betonar vikten av ett välskött hem. 55 procent av de sjuka, mot 36 procent av de friska anger att de har svårt att säga nej. Internationaliseringen har gett nya chefsstilar. Samma år som de svenska sjukskrivningarna började stiga 1997 ökade utförsäljningen av svenska företag och fusionsvågen. Mellan åren 1994 och 1996 gjordes i snitt 91 utländska företagsköp per år. Under perioden 1997 - 2004 gjordes i genomsnitt 134 köp per år. Det betyder att sedan 1994 har 1 345 svenska företag fått utländska ägare. Effekten av utvecklingen är bland annat att många svenskar fått utländska chefer. Kvinnorna i rapporten vittnar om hur de under senare tid haft norska, danska, tyska, italienska, holländska, franska, engelska och amerikanska chefer. Nästan 40 procent av alla kvinnor i studien arbetar på företag som är utlandsägda. Till skillnad mot kvinnorna i kontrollgruppen har de sjukskrivna kvinnorna haft svårare att hantera nya krav. Bristande jämställdhet hemma. Risken är dubbelt så stor för kvinnor att bli sjuka i stressrelaterade sjukdomar om de ensamma haft huvudansvaret för hushållet och barnens skötsel. I hem där kvinnan och mannen delat ansvar och utförandet av hushållsarbetet finns ingen sådan risk. De sjukskrivna kvinnorna uppger också i väsentligt högre utsträckning än de friska att de haft svårt att förena familj och yrkesarbete. Kvinnor som upplever sådana svårigheter utsätts för sex gånger högre risk att bli sjuka. Inlåsta kvinnor. Hela 40 procent av de nu sjukskrivna karriärkvinnorna har arbetsförmåga och anger att de skulle kunna arbeta med andra arbetsuppgifter. 31 procent kan jobba om de byter arbetsgivare, 34 procent om de fick arbeta färre timmar. Problemet är att kvinnorna inte byter jobb i tid när arbetsuppgifterna, tempot eller chefen inte passar dem. Hälften av de sjukskrivna vill egentligen arbeta med något annat. Orsaken till att de inte gör det uppger en tredjedel av såväl sjukskrivna som kontroller är att de inte vill förlora sin nuvarande anställningstrygghet genom att bli sist anställd på ett annat företag. Undersökningen inleddes med en kvalitativ intervjustudie med 16 långtidssjukskrivna kvinnor i åldrarna 30 till 55 år med en månadslön på över 25 000 kr. Resultatet av denna bildade underlag för enkätstudien som därefter genomfördes på 300 långtidssjukskrivna och 300 icke sjukskrivna i storstadsregioner. Livshotande diagnoser uteslöts ur urvalet. Både de sjukskrivna (fallen) och de friska (kontrollerna) valdes slumpmässigt. Kvinnorna svarade på 123 frågor om privatliv och arbetsliv. Svarsfrekvensen var 97 procent bland de sjukskrivna och 80 procent bland kontrollerna. För mer information, kontakta Hélène Sandmark, med.dr. Karolinska Institutet Telefon: 070-823 38 42 Monica Renstig, civilekonom, Women´s Business Research Institute Telefon: 08-667 06 55, 070-774 33 74 Johan Anderson, pressansvarig, Alecta Telefon: 08-441 68 11, 070-288 68 11